Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Fredr. Björnström.
med sina kanter lade sig tätt intill hvarandra, såsom brukar ske, då glot-
tis sluter sig vid krystning och vid sväljning. Klart är, att vid denna
ställning af fickbanden måste äfven stämmbanden (chord:e vocales verre) ha
varit slutna tätt till hvarandra, fast de, skylda af de förra, ej kunde synas.
Äfven sänkte sig epiglottis vid hvarje tillslutning af glottis. Det paradoxa
i detta fall, att sångförmågan qvarstod oförminskad, under det att talför-
mågan var nästan upphäfd, eger sin sannolikaste förklaringsgrund deri, att
vid sång en starkare luftström tvingar glottis att lemna den ytterst obetyd-
liga öppning, som behöfves för tonens frambringande, att glottis vid sång
bibehåller en mera oförändrad sluten ställning än vid tal, då den i en o-
upphörlig omvexling slutes och öppnas. För öfrigt finna vi ett alldeles ana-
logt förhållande vid stammande. Det inträffar ofta, att personer, som stamma
när de tala, kunna sjunga fullkomligt obehindradt och jemnt utan de kramp-
aktiga articulationsrörelser, som besvära dem vid talet. — Af ofvanstående
symptomer och laryngoskopiska iakttagelser är klart, att detta fall af aphoni
var af spastisk natur och hade ingenting gemensamt med den vanliga paralyti-
ska aphonien, som uppkommer genom en paralysi af de muskler, som närma
stämmbanden till hvarandra och tillsluta glottis. I den paralytiska apho-
nien står glottis mer eller mindre öppen, allteftersom ena eller begge stämm-
bandens slutmuskler äro mer eller mindre paralyserade. Här deremot var,
såsom vi nämnt, glottis krampaktigt sluten. Huruvida denna kramp åter var
en följd al någon felaktig innervation från hjernan, såsom aphoniens ökande
vid hufvudvärk gåfve anledning att förmoda, eller om den kunde betraktas
såsom en antagonistisk contractur af de muskler, som sluta glottis, till följe
af någon paralysi i de muskler, som öppna glottis, eller om den kunde
hafva någon annan orsak, tilltro vi oss ej att afgöra. — Behandlingen in-
leddes med några försök med inductions-elektricitet, som applicerades än på
strupen, än på nacken. Vanligen förbättrades talförmågan häraf något litet,
men förbättringen varade sällan längre än en eller ett par timmar. Den
29 Juli på eftermiddagen öfvergingo vi till bruket af den constanta ström-
men, som (från 20 elementer) i 5 minuter leddes midt igenom struphufvudet
medelst fuktiga rheophorer. Verkan häraf var öfverraskande. Patienten
hade hela dagen haft större svårighet än vanligt att tala, troligen derföre,
att hon på morgonen blifvit tröttad af en långvarig laryngoskopisk under-
sökning. Straxt efter den korta behandlingen med constant ström kunde
hon tala nästan alldeles klart och denna förmåga bibehöll hon med några
få obetydliga afbrott hela aftonen och följande dagen, hvarunder hon ånyo
behandlades tvenne gånger på samma sätt. Den 31 Juli på morgonen bör-
jade värken i pannan att återkomma och med detsamma äfven försämring
af talförmågan, dock ej till den grad, som före behandlingen. Vi försökte
nu, hvad inflytelse den constanta strömmen kunde utöfva på hufvudvärken.
För att säkrare öfvertyga oss härom ledde vi strömmen af 10 clementer
icke genom hela pannan på cn gång, utan särskildt genom hvardera hälf-
ten af densamma, i det den ena rheophoren sattes midt på pannan, den
andra först på den ena tinningen sedan på den andra, med den framgång,
att, sedan blott ena hälften af pannan 2—3 minuter blifvit genomströmmad,
värken der upphörde, under det att den qvarstod i andra hälften af punnan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
