Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Fredr. Björnström.
Slutligen måste man besinna, att en hyperzesthesi eller en neuralgi icke
nödvändigt tillkännagifver ett förhöjdt retningstillstånd i nerven. Den
sensitiva nervens normala function består ju i att besvara en ret-
ning med smärta. Om irritamentet fortfarande verkar, såsom lindrigt
tryck på nerven, exsudater eller dylikt, så kan smärtan blifva ihållande
eller antaga charakteren af neuralgi, utan att nervens normala retlig-
hetstillstånd derföre behöfver vara förändradt. I sådant fall botas ocksä
neuralgien icke genom något nedstämmande af nervens retlighet, utan
endast genom irritamentets bortskaffande.
Det är således icke underligt, att man genom de mest olika an-
vändningsmethoder af elektriciteten lyckats bota hypersesthesier. An
har man haft mesta framgång af s. k. elektrisk moxa eller en medelst
metalliska rheophorer utförd stark elektrisk retning af huden, helst öf-
ver en af nervens smärtpunkter; och härtill hafva både inductionsström-
men och den negativa elektroden af den constanta strömmen blifvit
använda. Ån har man funnit förmånligast att låta en constant ström
eller en svag inductionsström genomflyta nerven på en större sträcka.
Några allmänna reglor för den ena eller andra methodens användande
i särskilda fall är svårt att uppställa. I de så ofta förekommande rheu-
matiska neuralgierna, der man kan antaga någon retande exsudation i
nervskidorna, torde den constauta strömmen genom dess katalytiska
verkningar hafva mesta framgång. I de s. k. rena neuralgierna åter,
der man med mer eller mindre rätt antagit en stegrad retlighet hos
nerven utan någon materiel förändring, har man trott sig finna mer
nytta af att genom smärtande inductionsströmmar åstadkomma en an-
tagonistisk retning af andra nerver.
Vi anföra här ett par fall af neuralgi, i hvilka den constanta
strömmen visat sig verksam.
Neuralgia ischiadiea duplex.
Brita Sandholm från Kumla socken i Vestmanland, 54 år gammal,
insjuknade häftigt den 4 April 1863 i svår värk, som började i båda höf-
terna och med ilningar och ristningar sträckte sig ned utefter baksidan af
båda benen samt utefter dorsalsidan och ut i stortån på båda fötterna. Hon
måste ligga till sängs i 14 dagar och kunde derefter en tid endast med
möda släpa sig fram på golfvet, stödd på en stol. Värken minskades väl
så småningom, men kändes dock fortfarande nästan ständigt i båda höfterna;
stundtals påkommo ilningar, stundom krypningar och domning i benen; hu-
den blef här och der känslolös i synnerhet på fötternas dorsalsida. Någon-
gång kändes värken äfven i hela venstra sidan och i venstra armen ända
ut i fingerspetsarna. Då hon vid Sätra, efter obetydlig lindring genom bad
och brunnsdrickning, i medlet af Juli anmälde sig till elektrisk behandling,
kände hon värken svårast i båda höfterna och i venstra benet. Hon visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
