Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska statsförfattningens historia. 3
folkstammarne. Han anmärker, att Homer i sina episka dikter städse
begagnar namnen ”Danaer, Argiver, Achäer”, tör att beteckna Gre-
kerne i allmänhet, men med "”Hellener” blott förstår en Phthiotisk folk-
stam, i hvilken Thukydides äfven ser de ursprunglige Hellenerne !). Vi
veta vidare att ”Hylleer” (YAAess) var namnet på en af de tre Dori-
ska stammar, som invandrade på Peloponnesos; men många omstän-
digheter göra det sannolikt, att desse Hylleer just voro de ofvannämnde
Phthiotiske Hellenerne, som, vikande för de från Epeiros framträngande
Thessalerne, drogo ut att söka sig nya bostäder och ställde sig i spet-
sen för den Doriska invandringen på Peloponnesos. Genom de stater,
de här eröfrade från Achäerne, torde det Helleniska namnet hafva kom-
mit till samma anseende som förut namnen Danaer, Argiver, Achäer,
och i den mon Grekerne blefvo medvetande af sin nationella enhet, er-
hållit den vidsträcktare omfattning, som det före den Doriska vandrin-
gen och måhända änvu på Homers tid saknade. Och nn först kan den
saga hafva uppkommit, som gjorde Hellens söner och sonsöner till stam-
fäder för de fyra grekiska hufvudstammarne för att i ett dylikt slägt-
register åskådliggöra dessas inbördes förvandtskap och nationella enhet.
Hvad särskildt sagan om Ion beträffar, så är det väl temligen på-
tagligt, att hon i en jemförelsevis ganska sen tid blifvit, så godt sig
göra lät, ioflickad i den äldre Attiska sagan, som om Ion och hans
fyra söner sannolikt ej haft något att förtälja; ty i annat fall skulle
vi säkerligen finna dem betecknade såsom konungar och herrskare öfver
Attika; och blott emedan det för dem ej fanns någon plats i den af
den äldre traditionen redan fastställda konungalängden, måste väl Ion
åtnöja sig med den anspråkslösare värdigheten af Atheniensernas krigshöf-
ding, ehuru det derigenom visserligen blir oförklarligt, huru det Attiska
folket kunnat blifva uppkalladt efter honom och de. Attiska phylerna
efter hans söner. Också hafva redan många bland de gamle ganska
riktigt insett det otilfredsställande i denna saga samt till de ifrågava-
rande phylenamnen sökt ett vida rimligare ursprung i phylernas egen
natur 2).
Enligt Pollux skola de fyra Attiska phylerna redan hafva funnits
på Kekrops’ tid, hvarvid ej bör förbises, att Pollux, i likhet med många
andra grekiske skriftställare, påtagligen anser Kekrops såsom den Athe-
nviensiska statens egentliga grundläggare. Men tillika uppgifver han, att
dessa phyler på olika tider blifvit olika benämnda, i det de på Ke-
krops’ tid blifvit kallade Kekropis, Autochthon, Aktäa och Paralia;
på Kranaos’: Kranais, Atthis, Mesogäa och Diakris; på Erechtheus’:
) Thukyd. I, 3.
2) Se Plut. Solon, & 23,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
