Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska statsförfattningens historia. 5
särskildta områden varit förherrskande !). Att man tillskref Erech-
theus dessa namns införande, är lätt förklarligt. Han var ju enligt
sagan en son af Hephästos och Athena, eller åtminstone en frukt af
den förres lidelsefulla kärlek till den sednare, och dyrkades sjelf såsom
Poseidon Erechtheus i samma helgedom som den stadsbeskyddande gu-
dinnan, hvars äldsta bildstod han der skall hafva uppställt, och till
hvars ära han skall hafva instiftat den Panathenäiska festen. Lika-
ledes skall under Erechtheus’ regering Zeus Polieus’ egendomliga cult
hafva blifvit införd i Attika. Erechtheus synes sålunda i den Atti-
ska cultens sagohistoria hafva spelat en ganska vigtig rol, och det låg
då nära till hands att till hans tid hänföra såväl Atheniensernes upp-
kallande efter hufvudstadens skyddsgudinna, som de fyra phylernas be-
nämnande efter de inom landets särskildta hufvudområden förherrskande
culterna. Svårare att afgöra och ännu ej på ett tillfredsställande sätt
utredd är frågan om hvilka områden eller folkafdelningar dessa namn
betecknat och i hvad förhållande de stått till de historiskt bekanta
phylerna Geleontes, Hopletes, Argadeis och Ågikoreis.
Plato synes hafva betraktat dessa phyler såsom kaster, efterbil-
dade de Ågyptiska 2). Samma åsigt om phylernss egenskap af kaster
ligger sannolikt äfven till grund för Strabos uppfattning af saken?)
och torde hos de gamle hafva varit temligen allmänt gängse +). Så
3) Rörande dessa culter se Hermann a. st. $ 98. s. 267 o. f. Jemf. E. Platner,
Beiträge zur Kenntniss des Attischen Rechts, Marb. 1820, s. 26—27: ”Selbst die
Namen der Phylen, die Pollux för die Zeiten nach Erechthonius angiebt: des,
édgvats, RockJVrAS, fyaronis, scheinen anzudeuten, dass jeder derselben ein be-
sonderer Gottesdienst eigen gewesen”.
27 Plat Tim. p. 24 A: sollå ycåg napediiypara tvär töre nap Öuiv byrev
ivbade vör dvevojsns, Roöror Miv Ti vär ispiur yiros Äno vär Äller ywolc
dyopouiver, ustå då toöre Ti röv dymevpytör, öre xad avri ixasror, älg då
ovx inopusyviperov Jypmoveysi, To 78 Törv vouÉwy xai TWr ÖnOITör TÖ 18 TV yE-
opyör xal dy xei 15 udyopov yivos fjodycai Bov Tide And BÅvTWV TÖV Fv
2eywprouivor. Deremot torde indelningen i Eupatrider, Geomoner och Demiurger
hafva föresväfvat Plato i Critias, p. 110 C: gxe då rör Iv vide tj xelog vå uiv
älla fdvn tär nolstårv nepi räS Öyuovoyias övra xai Tv ix 1äc YAS TOOQÉr, vÖ
då uåyopuov ön ärdoör duwv xaT doyns Agwugrediv Fr ywpis. Påtagligen mot-
svara dock dessa stånd trenne af de i Tim. uppräknade, och möjligen äro de såsom
ett särskildt stånd der omnämnde presterne (sö sår lspiwv yires) på sednare stäl-
let inbegripna i sö udysuer.
2) Btrabo VIII, 7, 1: "Iwv då roös ut Eöpblnov voxijoas Opfxas obrw oiderxi-
punesv, öst inirtgepav al: riv Rolivsiav 05 ASNvaier 6 då nQörov uiv sis que
läs des7le vå nlådec, elra el vissapas hiovs toös utr ydg ycmpyeis dnideke,
voss då dypmovpyoös, tovs då Isponosoöc, serågrovs då tois gölaxar vodira få
nisi Karibas vyv ywoar Insrvuor favrod xaTijn.
9) Plut. Solon c. 23: xaj säs gviic elsiv I Myovres odx Anö vär fures vlär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
