Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Atheniensiska stateförfattaingens historia, 13
genom att så godt sig göra lät bortrensa eller bortförklara det öfver-
naturliga och förvandla poesien i prosa. Ty det är uppenbarligen just
denna prosaiska, rationalistiska tendens som äfven röjer sig i sagan om
Ion och skarpt contrasterar mot Theseussagans djerfva, gigantiska na-
tur, hvaraf till och med i Plutarchs ”Theseus” mycket ännu fram-
skymtar, oaktadt författarens osparda möda att intvinga det gensträf-
viga mythiska innehållet i sannolikhetens snäfva, på hans tid så mo-
derna drägt !). Man torde derföre med allt skäl kunna instämma i
Schömanns åsigt, att sagan om Ion först uppstått efter den Ioniska
otvandringen till Mindre Asien 2); då deremot Theseussagan till sitt
ursprung i alla händelser måste vara äldre än den Doriska vandringen,
alldenstund det väl är otänkbart, att stamfadern för den konungaätt,
som från thronen undanträngdes af Neliderne, först efter detta med
den Doriska vandringen ungefär samtidiga dynastiskifte blifvit det At-
tiska folkets mest firade nationalberos. Redan häraf följer, att Theseus-
sagan såsom historiskt vittnesbörd betraktad förtjenar större afseende
än sagan om Ion; och detta skall tydligare visa sig, om vi göra oss
reda för de anledningar, som gifvit den sednare sin upprinnelse, och
de elementer, af hvilka hon blifvit sammansatt.
Ursprungliga anledningen till hela denna saga låg väl i den Ioni-
ska stammens önskan, att legitimera sina anspråk på delaktighet i det
frejdade Helleniska namnet, som efter den Doriska vandringen hade
vunnit ett öfvervägande anseende i Grekland. Derföre måste Ion genom
sin fäderneätt härstamma från det ursprungliga Hellas i Thessalien och
från Hellen, den Helleniska stammens förmenade stamfader. Men å
andra sidan måste den sannolikt i Attika uppkomna sagan äfven till-
fredsställa det Atheniensiska folkets nationalstolthet; derföre måste Ion
födas i Attika af en inhemsk konungadotter och kunde ej sjelf fram-
ställas såsom en landsflyktig främling. Vidare kallades den Attiska
Tetrapolen den Joniska (Tetoarrods ”Iovsxn); och ehuruväl detta bi-
namn sannolikt blott tillades henne till åtskiljnad från den Doriska vid
Oeta, så torde det dock hafva gifvit sagan anledning att beteckna henne
såsom den Ioniska stammens vagga. Det är äfven ganska troligt, att,
såsom Miller och Schöman förmoda, derstädes gängse localsagor hade
åtskilligt att förtälja om invandrade främlingar, som der nedsatt sig;
och vi må likaledes antaga, att dessa sägner grundade sig på en verklig
tilldragelse, hvaraf minnet fortlefde hos de invandrade främlingarnes
efterkommande. Men med allt skäl kan betviflas, att desse invandrare
!) Plut. Theseus, c. 1: aln uiv ocv fuiv ixxudurpipuerov löyg ti uvdäder
Efnaxovans xai lafiirv lorogias över x. 1. 1.
2) Animadversiones de Ionibus i Opusc. Acad. I, p. 163 o £
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
