Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 & Y. Hammarstrand.
förtäljde, såsom redan är nämndt, en saga, att Herakles skall hafva
skänkt de af honom besegrade Dryoperne åt Apollo; men detta för-
nekades af Dryoperne sjelfve !) och torde väl blott hafva varit en från
deras fiender utgången tradition, hvartill det underdånighetsförhållande,
hvari de Dryopiske Krangalliderne stodo till den Delphiska helgedomen,
möjligen gifvit anledning, men för hvars sanning detta förhållande ej är
ett öfvertygande bevis. Lika litet är man berättigad att af Kraugal-
lidernes förbindelse med Krisseerne i det heliga kriget på Solons tid (Olymp.
47) sluta till, att såväl de förre som de sednare varit den Delphiske gu-
dens fiender. Enligt en annan, sannolikt äldre saga skall ju Kretenser,
vägledda af guden sjelf och på hans befallning, hafva instiftat Apollo-
culten i Delphi; men att Krissa varit en Kretensisk coloni, förråder
sjelfva namnet, och detta, i förening med stadens läge, gör det i hög
grad sannolikt, att de i den nyssnämnda sagan omtalade Kretenserne
varit Krisseer 2). Vi kunna sålunda med skäl anse desse såsom den
delphiska helgedomens ursprunglige innehafvare, i hvilkas grannskap en
Dryopisk coloni tidigt torde hafva nedsatt sig. Men då de sedan vare
sig af en Phokisk eller Dorisk stam undanträngdes från helgedomens
besittning, måste mellan dem och de sednare innehafvarne en fiendskap
uppkomma, liknande den mellan Elis och Pisa samt slutligen äfven
medförande en likartad katastroph. Och nu först torde Krisseernes bunds-
förvandter, Kraugalliderne af segrarne hafva blifvit gjorde till den Del-
phiska helgedomens skattskyldige undersåter; ty sjelfva den uppgifna
anledningen till kriget, att nemligen Krisseerne i förening med Krau-
galliderne skola genom höga tullar och andra prejerier hafva öfver-
måttan betungat dem, som kommo att rådfråga oraklet, synes snarare
antyda, att såväl Krisseer som Kravgallider ända till dess bildat auto-
noma samhällen, än att de, såsom K. O. Mäller antager, redan förut
varit skattskyldige tempelundersåter, som nu gjorde uppror och derföre
straffades 3). Lika litet bindande är det bevis Möller vill hemta af den
hos Apollodor förekommande sagan om Dryopernes konung Laogoras,
som under det han spisade i Apollos tempellund skall hafva blifvit dö-
Melaneus, som skall hafva dragit till Epeiros och intagit Ambrakia, betecknades af
sagan såsom Apollos son. (Antonin. Liberal, c. 4). Jemf. äfven den hos Antonin.
Liberal. 32 förekommande sagan om Apollos kärlek till Dryope, som af honom blef -
moder till Amphissos, hvilken åt honom invigde ett tempel på Oeta.
!) Paus. a. st. IV, c. 34, 6.
3) Se den Homer. hymnen till Apollo. Jemf. KE. O. Mäller III, 210. Romer-
ska skalder kallade (”aus alter Tradition”, såsom Möller sjelf säger) den Pytbiska
helgedomen erissea tompla.
3) A. st 8. 257, 58. Jemfb Autonin. Liberal. e 4, der Apollo kollar Krepgslieus;
Dryopernes konung, till skiljedomare i en rättstvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
