Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 S. F. Hammarstrand.
åliggande skyldigheten att vid uppbåd till ledung utrusta och ursprung-
ligen väl äfven bemanna hver sitt skepp; och naukraren (skeppshöftlin-
gen) var, såsom namnet angifver, skeppets befälhafvare!). Vidare finna
vi de gamle jemföra naukrarierna med den sednare tidens demer, samt
naukrarerne med demernes föreståndare, demarcherne 2); men då det
inom hvarje demos blott fanns en demarch, så måste det följaktligen
för bvarje naukraria blott hafva funnits en nankrar, och naukrarerneé
således hvarken varit flere eller färre än naukrarierna. Slutligen veta
vi af samstämmiga uppgifter hos de gamle, att hvarje phyle var delad
i tre trittyer, och hvarje trittys i fyra naukrarier, så att det före Klei=-
sthenes’ tid inalles fanns tolf trittyer och fyratioåtta naukrarier?). Och
då vi nu, såsom redan är nämndt, måste antaga, att naukrarerne va-
rit flere än deras prytaner, men å andra sidan ej kunna identifiera desse
med de fyra stamkonungarne, så synes mig föga annat återstå, än att
anse naukrarernes prytaner hafva representerat de 12 Trittyerne, på
samma sätt som naukrarerne de 48 naukrarierna och stamkonungarne
de fyra phylerna. För öfrigt antaga Schömann 4), Duncker 5) och
andre nyare forskare, att indelningen i naukrarier jemförelsevis ganska
sent uppkommit, och i alla händelser är den väl yngre än indelningen
i phratrier och Attikas förening till ett politiskt helt; men hvilka voro
då före naukrariernas uppkomst medlemmar af det Atheniensiska hel-
stat-srådet och bisittare i den höga criminaldomstolen på Ares-kullen,
för att ej tala om domstolarna vid Palladion, Delphinion, i Phreattys
och vid Prytaneion, ehuruväl äfven dessa sannolikt voro urgamla? Det
är kändt, att i Attika, liksom i de forna Skandinaviska samhällena
och öfverhufvud i alla folks äldsta rättsförfattningar, blodshämnden så-
som en helig pligt ålåg den mördades arfvinge och slägt, och att lag-
stiftningens första uppgift var att reglera denna blodshämnd samt före-
!) De gamle härledde ordet vavrpapia från vads och förklarade vavrpäpes ==
vaöxinpos. Detta är väl obetingadt att föredraga framför några nya forskares för-
sök att härleda ordet ”evxoapia från air, ty härvid blifver namnet
temligen oförklarligt. Se K. F. Hermann (a. st. I, $ 98, n. 3) och de af bonom
citerade skriftställarne.
2) Se Schömann, de pbhratriis Atticis a. st. s. 197, och de af honom (n. 17) ei-
terade ställena. Att både naukrarierna och naukrarerne varit 48, intygas uttryckli-
gen af Pollux, VIII, 108: vavxoapia & fv viws gqvlis dwdixatrov pipes sei var-
xpapos åoav dÅddexa, TerrapES xATÉ TOSTTÖR åxteTNS fås Ö’ sloypopåc vär xaTG ÅV-
Hovs disysiowor obvos xai ta fb avräöv dvaldunri varronpia di ixtory döe növiar
RApHys Kai vaöv uinv, AP HS frus WrduasTo.
3) Se de af Hermann (a. st. n. 2, 3) citerade ställena ur Photius, Pollux, m f.
+) Verfassungsgesch. Athens, s. 18.
2) Gosch. des Altherthums, III, s. 449 o. f. (3:dra uppl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
