Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 S. F. Hammarstrand.
jemförelsen med den Spartanska Gerusien leder till ett tullkomligt mot-
satt resultat.
Vi torde sålunda kunna antaga, att det råd, som efter Attikas
förening till en helstat stod vid öfverkonungens sida, ursprungligen ut-
gjorts af de tolf prytanerna (de fyra stamkonungarne bland dem inbe-
räknade), och att desse tillika varit höfdingar och styresmän hvar och
en inom sin phratria, så till vida på visst sätt motsvarande de sed-
nare phratriarcherne, dock säkerligen med en vida större myndighet
och en omfångsrikare verkningskrets. Vi torde väl kunna jemföra dem
med de tolf drottar eller småkonungar, som enligt Homer!) omgåfvo
Phäakernes konung Alkinoos och bildade hans råd. Sannolikt ut-
öfvade prytanerne inom sina områden äfven en lägre domsrätt och
kunna sålunda anses såsom föregångare till de troligtvis af Kleisthenes
införda trettio landtdomarne (dsxacrai xata diypovs), ty på en tid, då
alla samhällsförhållanden ännu voro enkla och patriarchaliska, behöf-
des det ej en talrik embetsmannacorps, utan en person kunde i sin
hand förena functioner, som vid en fortskridande samhällsutveckling
måste delas mellan flera. Men den allmänna andan och charakteren af
detta tidehvarfs patriarchaliska samhällsskick lära vi bäst känna af
den lefvande skildring deraf, som möter oss i de Homeriska sångerna
och framställa en allmän typ, hvilken till sina grunddrag äfven gäller
för Athen under arfkonungarnes spira 2).
Med ledning häraf och med stöd af de strödda antydningarna hos
sednare Grekiska skriftställare skulle man kunna beteckna Athens för-
fattning under ifrågavarande tidehvarf såsom ett aristokratiskt konunga-
döme, der hela den politiska magten ligger i konungens och den ho-
nom omgifvande adelns (Eupatridernes) händer. Han är sjelf blott den
förste adelsmannen i sitt rike, och huru långt hans myndighet sträcker
sig, beror vida mer af hans personlighet, än af några häfdvunna, lag-
stadgade former 2). Visserligen äro ståndsskilnaderna ännu icke ut-
3) Odyssa. VIII, 390.
2) Se Grote, a. st. II, 79 o. ff. Schömanns förträffliga skildring af ”det Ho-
meriska Grekland” i hans Griechische Alterthämer I, s. 18 o. ff. samt Antiqv. jur.
publ. Greecor. p. 62-:0. ff.
3) Schömann, Antiqv. jur. publ. Grecor. p 63: Ius autem imperii nullis certis
legibus aut pactionibnus descriptum, sed in usu et consuetudine positum, et propter
id ipsum pro temporum et hominum condicione varium fuit. Nam qui sapientia,
fortitudine, viribus pollernunt, horum etiam potestas atque anctoritas maior fuit:
contra ignavi, imbelles, aut quorum vires etate fracte essent. regiam maiestatom
retinere vix poterant. Sed etiam potentissimi reges parum per se ipsi valebant, nisi
nobilium virorum voluntatem sibi conciliassent, qui fortitudine et opibus eximii, re-
pjo generi cognatione aut affinitate coniuncti, ant fabulosa stirpe divina clari, magna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
