Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 5
insett, såväl att strider emellan konungen och hans bröder skulle
komma att slitas inför en nämnd, i hvilken den sjelf måste intaga
det främsta rummet, som ock att afståndet mellan konungahuset och
adeln skulle minskas, då de yngre sönerna af det förra, likasom en
mängd af adelsmännen, blefvo läntagare af kronan 1). Såsom be-
kant är, sökte Erik också att under de första åren af sin regering
vinna aristokratien genom tillåtelsen att inför domstol göra anspråk
på egendom, som Gustaf Vasa tillegnat sig, genom gifvandet af de
ärftliga länen och titlarne, säterifriheten och lättnaden i rusttjensten,
hvarföre ock de förnämsta af adeln under striderna med hertigarne
stodo på Eriks sida 2), Att han dock redan från början hyste miss-
tankar mot högadeln synes af ett hans bref till Dionysius Beurreus,
som afrådt honom från att lemna riket, emedan riksens ständer då
kunde tränga honom från regeringen. Dionysius visste sjelf, sva-
rade Erik, att undersåtarne vore honom väl bevågne ”och der som
än några af rådet hafva varit oss uti vår salige herr faders tid nå-
got emot, så hafva vi likväl bragt det så vidt, efter som I det
utaf vår förra skrifvelse hafven förnummit, att de icke hafva kun-
nat blifva oss öfvermäktige, utan måste då redan gifva vunnet, och
!) Den bekanta uppgiften, att det från början var Eriks afsigt vid in-
rättandet af grefve- och friherre-värdigheterna att förminska afståndet mel-
lan sina bröder och aristokratien, stånmer ej väl öfverens med följande ord
i den förbindelse, som Gustaf Johansson (Tre Rosor) afgaf, då han blifvit
till grefve utnämnd: ”Skall icke iach så ock icke heller mine Barnn och
effterkomende sigh framsättie och hålle för thet kong:e Swenske blodh, som
är vtaff Salige framlidne konung Göstaffs (höglofflig och salig i hugkomilse)
linie och härkumsth, Ehwre lonngt och fierran thet kan ifrå rätte Linienn
eller Rothen kommin ware, oannseendes att någenn vtaff same Kong:e hus
och blodh antingen igenom fatigdom eller elliesth vdj någedt förtryck kom-
menn wore, med mindre the äre konungens och Rijekzens Fiendher Declare-
ret”. BL Acta ang. Ridderskapet och Adeln. I. i riksark.
2) Fryxell säger (Berättelser ur Sv. Hist. III: 233), att grefve- och fri-
berredömena af Erik bortgåfv:s utan arfsrätt. Att detta är misstag synes
af följ. ställe uti den-Hyss anf. förbindelsen: ”Med then Arffzrätt och Suc-
cession Greffweskafftedt belangendis skal så menes, förståes och städis hålles,
att iach så och mine effther:de och Erffwinger icke skole haffwe macht
thet vdi någen Mandz händer komme lathe, Jecke heller skall thet falle till
Ehrffz anothben någen Mandz eller Qwinnes persoonn såsom med thet, som
faderligit Arffwe godz är, ske pläger, Vthen allenest then herlighett med
sine FPFPriwileggier, Och hwad annedt ther till hörer, skall komme till min
elste Szonn, så frampt hann thertil skicklig ware kan . . . Men när ingen
Mandz persone aff then linie öffver är, skall då samme Greffweskafft komme
vader Cronen igenn”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
