Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 7
När Johan uppsade Erik tro oeh lydnad, lät han honom veta, ”att
vi af oss sjelfva allena sådant icke företagit hafva, utan mesta de-
len af riksens adel och förnämsta ständer hafva det samtyckt och
dertill endrägteligen råd gifvit”; och ridderskapet och adeln upp-
räknade såväl hans andra fel för honom, som ock ”att han Sveri-
ges rikes råd och adel med uppenbara ord och gerningar slätt för-
följt och föraktat", hvarföre frälset nu uppsade honom och den mans-
afföda, han med den ”stockeknektedottern” aflat, sin ed, huldskap
och manskap 2).
Den generation af svensk adel, som uppväxte under Gustaf
Vasas regering, hyste väl mindre anspråk på makt än dess förfäder
under Kalmareunionen, men hade ojemförligt bättre utsigter än de
att få dessa anspråk uppfyllda. Med ökad förmögenhet, beslägtad
med konungahuset och redan förut satt i spetsen för styrelsens
skiljda grenar kunde den nu af sin skyddsliog Johan, begära att
få del af den makt, hvilken den sjelf förlänat honom. Men icke
blott dess yttre ställning hade blifvit förbättrad; äfven genom inre
förändringar hade den tillförsäkrat sig ett stigande inflytande. Då
Gustaf Vasa blef konung var adeln försjunken i okunnighet. Så-
som bevis må anföras, att äfven dess främste man, Ture Jönsson,
ej kunde nog latin för att förstå ett på detta språk författadt bref
från biskop Hans Brask, utan måste vända sig till en andlig, biskop
Magnus i Skara, om hjelp 2). Konung Gustaf, som led brist på
män, dugliga att biträda honom i rikets angelägenheter, uppmanade
adeln att gifva sina barn en vårdad uppfostran, och understödde
sjelf adliga ynglingar, som studerade vid utländska högskolor 8). Vid
tiden för Johans tronbestigning egde också Sverige sådana män, som
Peder Brabe och Hogenskild Bjelke, båda väl bevandrade i fäder-
neslandets häfder, den förre sjelf författare, Nils Gyllenstjerna, den
värdige representanten af Sverige vid drottning Elisabeths lysande
hof, bröderne Gere och Baner, som hade erhållit sin grundliga bild-
ning under långvarigt uppehåll i främmande länder. Att äfven för
öfrigt Peder Brahes satser, ”att en adelsperson för andra bör myc-
il brousa (sic) tres promtes et disposes a la revolte ... Il mit aux champs
trois cens chevaux avec un peu d’argent qu’un Baron nommé Sten Ericson
luy presta franchement"”. — De la Gardiska Archivet, utg. af P. Wieselgren.
I: 211.
!) Johans registratur d. 18 Aug., 1 Sept. 1568.
2) Handl. rör. Skand. Historia XL
3) En förteckning på sådana ynglingar bland ”Acta rörande Svenska kyr.
kan etc. 1520—1560", i riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
