Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fm we sn
- " Ae
43 ; A. G. Ahlqvist,
komma, att dessa allvarsamma bref skrefvos samtidigt med Mornays
sammansvärjning, hvarföre det ock ej är underligt, att den rädde
Johan blef af dem grundligt uppskrämd. Denna förskräckelse gick ,
enligt hertigens vittnesbörd, så långt, att konungen fruktade, det
han skulle öfverraska kronans slott eller fly ur riket. Vi ville gerna
veta, fortsatte Carl, i samma bref, hvari han omnämnde denna sin
broders misstro, om dessa meningar blifvit af konungen sjelf uttänkta
eller äro honom af några lösa menniskor ingifna, ehuru man öfverens-
kommit, att ingen af bröderna skulle lida sådana; ”vi förse oss
visserligen till eder (riksråden), slutade han, att i ären och alltid
blifven de män, som bjelpa dertill, att broderlig sämja och kärlig-
het må förökas och fast beståndande blifva” 1). I sjelfva verket
bådo äfven riksråden konungen, att ban skulle på alla sätt vidmakt-
hålla vänskapen med hertigen, på det att icke, då nu grannarne
hotade Sveriges säkerhet, inbördes oenighet skulle blifva en orsak
till vidare förderf 2). Konungen beslöt att åter genom en beskick-
ning underbandla med bertigen. Denne förklarade, att han med
glädje skulle emottaga de utsedda sändebuden, riksråden Hogenskild
Bjelke och Erik Gyllenstjerna samt sekreteraren Erik Matsson. De
utverkade blott en förklaring af bertigen, att han ville tjena ko-
nungen med råd och dåd, lif och blod, samt en tacksägelse derföre
att denne låtit sina misstankar falla 3). — Denna ömsesidiga tillit
varade dock icke länge. Konungens missnöje väcktes åter deraf,
att Carl honom oåtspord hade utgifvit pass för fartyg att segla
till Narwa. Johan föreslog ett personligt möte för att afgöra denna
nya tvist; men Carl ville ej bevista ett sådant, om konungen icke
gåfve honom säkerhet och lejd 4). Den oafgjorda frågan om lag-
mäns tillsättande i hertigdömet upptogs åter; hertigen icke blott på-
minte konungen om ”huru gerna han inrymde konung Erik den rät-
tigheten, då ban deruppå klandrade”, utan utnämnde äfven Knut
Knutsson (Lilje) till lagman i Nerike och tog ed af honom såsom
sådan. Äfven om rusttjensten, huruvida den borde utgöras till her-
tigen eller till konungen, voro bröderna oense; hertigen gjorde an-
språk derpå, emedan Gustafs testamente befallde adeln i hertigdö-
!) H. C. t. riksråden d. 23 Febr. 1575. H. C:s reg.
2) ”Riikzens Rådz betenkende om någre högnödige saker, som skole be-
stelles. Actum Stockholm. d. 8 Mars 1575”, bl. Rådsl. und. K. J. II:s tid.
3) ”Swar till Kon. M:tt på the wärf her Hogenskildt Bielke, her Erieh
Gyldenstierne och Erich Matsson, Seereterer H. F. N. andragitt haffve. H
C:s reg. f. d. 20 Mars 1576.
1) H. C. t. kon. d. 2 Sept, 1575. H. Cs reg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
