Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 45
stundom uppenbarade sig i grof vidskepelse. Steg för steg visade
sig denna Johans böjelse att återgå till den gamla kyrkobekänsnelsen:
i hans tal och uppträdande vid mötet i Stockholm 1574, i 1575
års kyrkoordinantia, i den slutligen 1576 efter långvarigt arbete
färdiga litorgien. Porten var öppnad för reaktionen; det gällde nu
att förmå svenska kyrkan och folket att vänligt emottaga den far-
liga gästen.
Det låg i sakens natur, att hertig Carl skulle blifva det litur-
giska nyhetsmakeriets afgjorde motståndare. Hans klara och kalla
förstånd bevarade honom från all böjelse för den papistiska sken-
religionen , likasom det lät honom förstå, att om Gustaf Vasas te-
stamente, grunden för hans politiska ställning, ändrades i en så
vigtig bestämmelse som den om religionen, äfven dess stadganden
om hertigarnes friheter och förmoner i jemförelae med det öfriga
folket snart nog skulle kunna upphäfvas eller bortförklaras. Redan
förr än litorgien blifvit utfärdad, uttalade han sin ovilja mot de
åsyftade ändringsplanerna i det bekanta brefvet till Nic. Olai, biskop
i Strengnäs, hvari han förmanade denne att förblifva vid den ”sann-
skyldiga , rätta och rena läran, sådan den predikades i konung Gu-
stafs tid”, äfvensom ban vid mötet i Nyköping i September 1576
lät biskop Nicolaus i de öfriga ständernas namn förklara, att pre-
sterna borde förkunna Guds heliga, klara och rena ord och ej an-
taga några biläror eller främmande cerernonier 1).
Under de liturgiska stridigheterna höll sig adeln troget på hof-
vets sida. Gustaf Vasa hade grundlagt detta förbund mellan ko-
nungamakten och aristokratien i kyrkliga angelägenheter; Johan den
tredjes yttrande, att adelsmännen voro färdiga att blifva calvinister,
ja ateister, för att få behålla kyrkogodsen, är bekant. Denna ari-
stokratiens likgiltighet i andliga ting efter reformationen är ej en
för Sverige egendomlig företeelse, ehuru den här af särskilda för-
hållanden blifvit grundlagd och utvecklad 2). Redan den handling
mot sin öfvertygelse, hvilken Gustaf Vasa förevitade medlemmar af
adeln, i det han sade reformationens motståndare vara de ifrigaste
att tillegna sig gods från kyrkor och kloster, kunde hafva bidragit
dertill, och sannolikt ledo högadelns religiösa och moraliska känslor
ej litet i striderna mellan Erik och Johan, under hvilka den än
!) H. Cs reg. f. d. 7 Jan. 1575, 25 Sept 1576: j& Anjou a st IU:
98, 105.
2) Jfe Macanlays ypperliga uppsats ”Burleigh and his times” i andra delen
af hans Critical and historioal essays.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
