Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 57
få innehbafva någon tjenst eller värdighet i riket !), och tvenne år
derefter yttrade sin önskan, ”att Gud ej måtte låta jesuiter få nå-
got välde här i riket att bringa något pankej tillväga” 2). Så myc-
ket mera måste man förvånas öfver åtskilliga rådsherrars upp-
förande, som, efter Johans död, ebura ej sjelfva katoliker, svuro
att försvara dessas personer och religion 2). |
Före sin afresa från Sverige 1580, förklarade Possevinus för
Erik Sparre, att han ville ”hålla sig aflägsen från de händelsernas
vexlingar, som ej ens i politiskt afseende eller för stärkandet af
vänskapen mellan farstarne kunde blifva af någon nytta” 4). En så-
dan omsorg för bibehållandet af sämjan mellan Johan och hans bro-
der drogo ej alltid jesuiterna; tvärtom är det bevisligt, att såväl de
som deras herrar, påfvarne, gjorde allt hvad de kunde för att in-
gifva konungen fruktan för och, om möjligt, förmå honom till våld-
samheter mot hertigen. Jesuiterna ansågo denne redan från början
för sin farligaste fiende, och att Johan, som fruktade för ett tör-
bund mellan konungen af Danmark och Carl, af räddhoga för denne
lät oppehålla sig i sina planer att förena svenska kyrkan med Rom 5).
Vi hafva redan sett, att Possevinus påstod inför Joban, att ”de
upproriska calvinisterna” utspridde falska rykten. ”Sådana tungor",
tillade ban, ”skulle den vise konungen en gång, för sin och an-
dra katolska monarkers värdighet, bringa till tystnad” 6). Detta
!) I det första utkastet till ”Constitutiones Calmarienses”, till hvilka vi
längre fram återkomma, inflickade H. Bjelke: ”. . . si qui ex Suecis eius-
modi aliqua labe infecti fuerint, neque in omnibus cum recepta iam in hoc
regno religione consenserint, ij ab omnibus dignitatibus et honoribus omnino
arceantur”. Hist. Saml. f. K. Joh. III:s tid. II, i riksark.
2) Hog. Bjelke t. Ture Bjelke d. 27 Aug. 1589. Hist. saml. f. K. Joh.
IU:s tid. L
3) Ranke a. st. II: 382. Jfr Th. Norlin: K. Sigismund och Svenska Kyr-
kan s. 84.
3) ”Qua traiectionis insinuatio . . . animo non fuit ingrata, quod res ita
gererentuf, ut satius esset alibi quam hoc in Regno opera ponere, easque
rerum uariationes declinare, que uix quidquam solidi ne in politicis quidem
rebus amicitiaue Principum fouwenda parere queant". Det ofv. cit. brefvet af
d. 25 Juni 1580.
3) Laur. Nicolai till Ev. Mercurianus d. 21 Febr., 26 Mars 1577. Thei-
ner a. st. I: 450, 454. — Att ryktet om hemliga förbindelser mellan her-
tigen och Fredrik II ej voro den förre obekanta, ser man af hans bref till
Arv. Gustafsson Stenbock, som beskylldes af Carl att hafra ingifvit kon. Joh.
sådana. misstankar. H. C:s registr. f. d. 11 Mars 1579.
6) Ett, måhända falskt, rykte var utspridt, att malteserriddarne blifvit
anfallne af turkarne: ”quod etiam si uverum fuisset, nemo eorum, qui sese
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
