Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 73
att afgöra frågan om rusttjensten inom hertigdömet, som af konun-
gen hänsköts till adelns eget betänkande.
Under hösten 1586 vidtog Johan åtgärder för att vara i sä-
kerhet, äfven om hertigen ej ville afsluta den ifrågavarande förlik-
ningen. Så lät han förstärka sina trupper i Dalarne, och var äf-
ven betänkt på att taga ny trohetsed af allmogen, hvilket dock
Erik Sparre afrådde för att undvika skenet af misstroende; emed-
lertid underhandlade Sparre sjelf med knekthöfvidsmännen och bor-
gerskapet i Arboga och fann dem villiga att, om så behöfdes, ”för-
svara konungens och kronans anseende, myndighet och rättighet, så-
som alla svenske män skyldige och pligtige äro” 1). Rykten sprid-
des i landet, att sådana åtgärder verkligen skulle behöfvas. Så
berättade man i Finland, att hertigen var färdig att gripa till va-
pen och ämnade genom sändebud bedja ryska tsaren om hjelp mot
sin broder, — ett rykte, som föranledde nitton finske adelsmän ,
bland hvilka voro Axel Lejonhufvud, Clas Akesson Tott och Arvid
Eriksson Stålarm, att i ett bref till konungen erbjoda sig att för
honom våga lif och blod 2). — Vid riksdagen i Vadstena, som sam-
manträdde den tjuguandra Januari 1586, visade det sig, huru föga
grundade dylika berättelser voro.
I den förlikning mellan konung Johan och hans broder, som
ingicks i Vadstena den 13 Februari 1587, och som underskrefs
såväl af dem som af Sigismund, måste Carl gifva efter såväl i de
öfriga stridiga frågorna som särskildt i dem, hvilka berörde hans
förhållande till adeln 3). Huru litet detta var från början hans af-
sigt ser man af ett concept till förlikning, som tydligen blifvit af
hertigen uppsatt +). Enligt detta skulle Carl hafva fått rättighet att
till lifvet straffa adelsmän inom hertigdömet, om de, hemligen eller
uppenbarligen, umgingos med förräderi mot sin rätte landsherre, eller
bedrefvo mord, mandråp eller andra grofva missgerningar, der han
hade sitt hofläger; adeln skulle visserligen få åtnjuta sina friheter,
men äfven ibogkomma, att konungen dem just på hertigens förbön
förbättrat; frälset inom hertigdömet skulle utgöra rusttjensten efter
hertigens uppbud och under hans baner; och slutligen ingen, af högre
eller lägre stånd, som ville utsprida misstankar och ovilja mellan
!) Erik Sparre t. kon. d. 20 Dec. 1586, — bl. Handl. rör. de i K. Joh.
II:s tid fängsl. o. ankl. Rådsh.
2) Nitton finske adelsmän t. kon. d. 28 Febr. 1587, — bl. samme Handl.
3) Jfr Stjernman a. st. I: 364—375.
4) Concept till föreningen i Vadstena (odat.), — bl. Hist. Saml. f. K. Joh.
VI:s tid i riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
