- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1864 /
86

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 A. G. Ahlqvist.

till nämnde ändamål, nämligen föreskriften att riksråden egde att
uppsätta förslag till högre embeten, och bestämmelsen om sättet för
rikets styrelse under konungens frånvaro. Enligt den förra egde
riksråden att, då drots, marsk, kansler, lagman, riksråd eller ståt-
hållare i något landskap dött, uppsätta tre svenskar på förslag till
samma tjenst , af hvilka sedan konungen hade att utoämna den
ene !). — Under Albrekts af Mecklenburg regering, 1371, hade rå-
det fått en ännu vidsträcktare makt, nämligen att sjelfva få välja
riksråd 2). Detta var troligen ej bekant för Erik Sparre; åtmin
stone åberopade han sig ej derpå i de bekanta Postulata nobilium,
i hvilka dock Kalmare recess anfördes såsom bevis för, att rikerå-
den borde väljas med råds råde 3). Erik Sparre må nu bafva
haft hvilken handling som helst att stödja denna puukt på, kan man
dock ej neka sanningen af hvad hertig Carl sedermera sade i sin
stränga granskning af Kalmareartiklar, ”att det var otillbörligt och
emot Sveriges lag, enligt hvilken konung eger att sjelf välja riks-
råd” 4). Detta stadgande skulle nämligen, om det blifvit tillämpadt,
i hög grad hafva inskränkt konungamakten och tillika hafva förlä-
nat riksråden möjligheten att tillsätta de embetsmän, som icke blott
voro de bäst lönade i riket, utan tillika skulle utöfva granskning
öfver de underordnade tjenstemännens verksamhet inom styrelsens
olika grenar.

Då svenska kronan blifvit ärftlig inom Gustaf Vasas slägt, kunde
det naturligtvis oftare inträffa, att konungen genom minderårighet
eller andra omständigheter förhindrades att sjelf förestå styrelsen, i
hvilka fall förmyndare eller andra regenter för tillfället måste till-
förordnas. Vesterås arfförening föreskref, att, om konung Gustaf
doge förr än hertig Erik uppnått myndig ålder, regeringen under

!) ”Si aliquem ex ijs mori contigerit, qui prmcipuo uel primario aliquo
Regni officio functus est, utpote Archidapifer, Cancellarius, Marescalchus,
Legifer, Consiliarius regni, aut gubernator alicuius Provincie, Tum in eius
aut eorum locum aliquot alij ex Suecis, non inhabiles et indigni, siue apud
Regem in Polonia existentes, sive in Suecia degentes, a Consiliarijs Regni
eligantur, ex quibus unum ipsius Ser:tas confirmabit”.

2) Jfr A. M. Strinnholm: Sveriges Historia i sammandrag, II: 608.

3) De la Gard. Arch. IV: 108, der utdrag meddelas ur ”K. Hanses för-
säkring i Calmare A. 1434” (Sic! Jfr Strionholm a. st. II: 746).

+) ”Then högborne Furstes Hertig Karls rätmätige Swar på the artickler,
som någre af Ricksens Råd hafwe listeligen kommitt K. M:tt i Polen, H.
F. N:s kiere broder, at beiake och samptyckie til”; — odat, men trol.
fr. 1590. Bl Acta ang. den mellan K. Joh, o. H. Carl uppvuxna tvistig-
heter i riksark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1864/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free