- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1864 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 91

detta beslut. Redan nu visade det sig, att de tvistande skulle vid
valriksdagen , som utsattes till den tjugonde Juni s. å. (g. st.), komma
att omfatta skiljda tronkandidater för att derigenom så mycket kraf-
tigare kunna bekämpa hvarandra 2).

För att inse de svårigheter, de svenska sändebuden till Polen
hade att bekämpa, äfvensom huru nödvändigt det var för dem att,
om de ville vinna sitt ändamål, medgifva polackarne några förmoner,
måste man känna de fördelar, som de öfriga sökande till Polens
krona erbjödo detta rike. At det österrikiska huset, som redan vid
de föregående konungavalen sökt komma i åtanka, uppträdde nu icke
mindre än fyra sökande, nämligen kejsar Rudolfs bröder Ernst, Ma-
thias och Maximilian samt hans kusin, ärkehertig Ferdinand af Steier-
mark. En stor beskickning, i spetsen för hvilken stodo biskop Sta-
nislans Pawlowski och furst Carl af Mäönsterberg-Oels, skulle å kej-
sar Rudolfs vägnar rekommendera dem för polackarne, men, enligt
en hemlig instruktion, företrädesvis verka för Ernst; också bidrogo
ärkehertigarnes enskilda agenter att splittra Österrikes anhängare i
flera partier. — De löften, till hvilka sändebuden förbundo sig å ärke-
hertigarnes vägnar, och som sedermera af Maximilian stadfästades, voro
ganska frikostiga. Kejsar Rudolt och Philip den andre af Spanien,
hvars sändebud till Polen, Guilielmo af Sanct Clemens, samverkade
med de österrikiska, utlofvade nämligen å hela det habsburgska husets
vägnar att inbetala en million fyrahundratusen floriner till polskaskatt-
kammaren, hvarjemte Maximilian förband sig att af egna tillgångar
betala Sigismund Aovgusts skulder. Vidare skulle han hålla grann-
sämja med Turkiet, eller, om det ej lyckades, bekriga detta rike i
förening med Österrikes och Spaniens hela makt, med hvilken han
hoppades kunna förena Rysslands genom ett förbund med dess tsar.
Vidare utfästade Maximilian sig att uppbygga åtskilliga fästningar på
egen bekostnad, att gifva polska ädlingar reseunderstöd för att be-
söka främmande länder, att sörja för uppebållandet af akademien i
Krakau m. m. Någon religionsfrihet utlofvades ej, såsom det skett
af de förra konungarne 2). — Utom dessa offentliga löften försummade
det österrikiska huset ej att genom mera enskilda medel försäkra sig
om polackarnes ynnest. Så utdelade de särskilda tronkandidaterna

!) Jfr. v. Mayer (a st. sid. 13–17), Heidenstein (a st. libr. VII & VIN
samt Septentrionalische Historien . . . durch L. Mällern . . . zusammenge-
zogen, sidd. 118—147 (andr. uppl. 1595). Sistnämnda arbete är till en
del stödt på skriften De Polonica Electione i comit, Warsawiensibus 1587
(tr. i Warschau 1588), hvilken finnes i Upps. bibl.

2) v. Mayer a. st, 8, 43, 364—370.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1864/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free