Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reseberättelse. 5
morgrupper, som prydde gaflarne af Athena-templet på ZEgina, hvilket
anses ha blifvit byggdt i 6:te årh. före Chr. Man kan således vara
viss om deras egenskap att tillhöra den för-klassiska skulpturen; då
åter vid de flesta andra arbeten, som hänföras till denna tid, man
svårligen kan komma till full visshet. Det var nämligen vanligt så
väl i Grekland under konstens högsta blomstring, som sednare i Rom
långt fram på kejsartiden, synnerligast under Hadrianus, att dels för
den religiösa kulten, dels såsom konsthistoriska kuriositeter förfärdiga
skulpturverk i archaistisk stil, hvilkas särskiljande från de verkligen
fornåldriga hör till konstkritikens svåraste uppgifter. I Minchener-
Glyptothekets ”Incunabeln-Saal” har man en liten samling af sådana
konstkritiska problemer. Några bland dessa bilder röja sig visserligen
lätt nog såsom en sednare tids imitationer, i det vissa partier finnas
utförda med en fulländning, som först den fullt utvecklade konsten
kunnat åstadkomma — liksom Romerska kejsartidens Egyptiserande bil-
der utan synnerlig svårighet af hvar och en kunna skiljas trån de äkta
Egyptiska, — vid andra åter, der sådana spår alldeles, eller så godt
som saknas, blir afgörandet nästan en omöjlighet. Vassamlingen är
både rik och utsökt. Katalogen öfver densamma är upprättad af en
bland de grundligaste kännarne i denna gren af den klassiska forn-
kunskapen, Prof. Jabn, numera i Bonn. — Återstoden af min tid
användes på studium af Nygrekiskan, med hvilket språk jag före ut-
resan endast haft ringa tid att sysselsätta mig.
Den 24—27 Sept. skulle i Augsburg hållas det årliga mötet af
Tyska philologer, skolmän och orientalister. Då jag var mötesplatsen
så nära, ansåg jag mig icke böra försumma ett tillfälle, som sällan,
om någonsin, skulle vidare erbjudas mig, och begaf mig sålunda den
22 från Mänchen till Augsburg. Redan den 23 på aftonen voro fler-
talet af mötets medlemmar anlände och samlade sig på ett värdshus,
der det enskilda välkomnandet försiggick. Jag egde till en början så
godt som ingen personligen bekant i hela denna församling af lärda,
hvilkas namn till stor del redan länge varit mig förtrogna; men snart
erhöll jag bekantskaper i ständigt växande antal och omfattades af
alla, som jag lärde känna, med en välvilja, hvilken jag alltid skall
bevara i tacksamt minne. Mötets medlemmar utgjorde ett antal af
261, deraf endast tvenne utländingar, en Engelsk rentier och jag. Ord-
förande voro Studienrektor Metzger i Augsburg och Professorn Ot-
verbliothekarien i Minchen Halm. Den 24 på morgonen hölls för-
sta sammankomsten, hvarvid, sedan Metzger helsat de församlade väl-
komna, Prof. Tischendorff höll ett föredrag öfver den märkvärdiga, för
några år sedan af honom funna Codex Sinaiticus, af hvilken äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
