Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Butylalkohol. 9
med Octylväte C!$ H!3? Såsom man af formlerna ser, hafva kolvätena
ur dessa båda serier samma procentiska sammansättning.
För att göra en dylik jemförelse bör man taga i betraktande så-
väl de physiska som de kemiska egenskaperna. Hvad först och främst
kokpunkterna beträffar, så öfverenstämma de för en del kolväten under
det för andra temligen stora olikheter äga rum. Amyl t. ex. kokar
vid 158” och Diamylväte vid 1559—157". Butyls kokpunkt är 108",
då deremot Octylvätes är 1169—118". Butyl-amyl kokar vid 132" och
Nonylväte, framställdt ur petroleum, vid 136”—138", Ethyl-amyls kok-
ningstemperatur är 88” och Heptylvätes enligt Wurtz 77” enligt Pe-
. louze och Cahours 98"—99?. Jag tilltror mig följaktligen icke att en-
samt häraf draga en bestämd slutsats isynnerhet som kokpunkterna ej
med någon större noggrannhet äro bestämda. Att framställa organiska
föreningar med en fullkomligt fix kokpunkt är ofta ingen lätt sak och
aldramest är detta fallet med kolväten, som just utmärka sig genom
den svårighet, hvarmed de låta sig skiljas genom destillation. Att se-
rierna dock visa en bestämd olikhet uti ett annat fysikaliskt afseende,
nemligen uti polariseradt ljus är nyligen upptäckt af Wurtz!). Han
har af samma alkohol framställt Diamylväte samt Amyl och funnit, att
det förra ej vrider polarisationsplanet, då deremot Amyl såsom förut
. är bekant vrider det till höger. Detta seduare förhållande talar i sjelfva
verket mera än differenserna i kokpunkterna, för att de båda serierna
böra anses vara isomera och ej identiska.
Ofver egenskaperna i kemiskt bänseende har man ännu gjort högst
få jemförande undersökningar. Härvid vore att efterse, hvilka produk-
ter uppkomma vid behandling med oxiderande ämnen t. ex. chromsyra,
äfvensom under andra förhållanden. Studium af de sobstitutionsproduk-
ter, som bilda sig genom inverkan at chlor, lofvar i detta afseende att
blifva serdeles upplysande. Häröfver hafva ock i sednare tider flere
arbeten blifvit utförda. Af chlor och Methyl CtH9 har Schorlemmer
fått chlorethyl C+ H5 C1?), af ethyl-amyl C!4 H!$ chlorheptyl C!+ H!s
Cl 3), Schöyen af Ethyl C38 H!9 chlorbutyl C2 H9? CI) och Pelouze
och Cahours af nonylväte C)8 H?9 en ny förening chlornonyl5) C!3 H!9 Cl.
Ett vidsträckt fält har här öppnat sig för den kemiska forsknin-
gen. Det är intet tvifvel underkastadt, att nan genom substitution af
!1) Detta arbete är ännu cj publiceradt.
2) Proceedings of the royal society Vol XII n:o 63 p. 225.
3) Journal of the chemical society new series Vol I p. 425.
4) Annalen der Chemie und Pharmacie.
3) Annales de Chemie et de Physique ofvan anförda st,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
