Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Program för Rectors-ombytet 1864. : 15
Docenten C. V. Paijkull har under innevarande år till Kongl.
Vetenskapsakademien inlemnat 2:ne afhandlingar: ”Om kristalliserad
jernglans från Långbans grufvor i Wermland”, och ”Mineralogiska
iakttagelser: 1. Om Arragonit från Poajsbergs grufvor i Wermland;
2. Om pseudomorfos af jernoxid efter qvarts från Långbans grufvor;
3. Om pseudomorfos efter granat från samma ställe.” Dessutom ut-
gifvit ”Samlingar af Svenska bergarter och mineralier”, omfattande
omkring 3,000 exemplar af bergarter och 1,800 af mineralier.
Physiska Institutionen. Under detta läseår har för de medel,
som enligt föregående års redogörelse blifvit af H. E. Cancelleren
anvisade, en jernfri local blifvit uppförd af tegel å Akademiens mark
i närheten af den kemiska byggnaden. Denna observationslocal, af-
sedd för anställandet af magnetiska och elektromagnetiska undersök-
ningar i allmänhet, men hufvudsakligast för bestämmandet af de s.
k. jordmagnetiska constanterna, afhjelper ett sedan lång tid tillbaka
förefunnet behof.
Redan vid början af 1830-talet hade Rudberg till Universi-
tetet inskaffat de af Gamberg förfärdigade magnetiska instrumenterna ,
men måste i brist på local och allmänna medel på egen bekostnad
uppföra ett litet, jernfritt observatorium, som förlades på åsen söder
om slottet. Från och med Rudbergs död upphörde denna byggnad
att vara tillgänglig och skulle ej heller varit för behofvet tillräckligt
stor af skäl som straxt skola inses.
Omkring år 1833 utgick från den celebre Gauss i Göttingen
idén att genom samtidiga observationer på vidt från hvarandra skiljda
orter söka närmare följa på spåren de variationer, som förekomma
hos jordmagnetismens riktning och styrka, och mätningarne skulle
vid förverkligandet af denna plan verkställas medelst nya instrumen-
ter af betydligt större dimensioner än de hittills använda och efter
en fullständigt ny method. Från denna tid uppstodo magnetiska ob-
servationer öfver allt på jurdklotet, och vårt Universitet var genom
Professor Gustaf Svanbergs osparda nit sedan 1836, således
ibland de första, i stånd att flitigt deltaga i dessa undersökningar.
Sålänge man dervid endast afsåg att genom de samtidiga termins-
observationerna finna bekräftelse på den samtidiga inverkan, som
magnetnålen erfar på olika ställen af jordklotet, kunde äfven en
icke-jernfri local med fördel användas, så framt den erbjöd ett till-
räckligt utrymme. En sådan särdeles passande erhölls ock, med K.
Maj:ts Nådiga tillåtelse, i norra slottstornet, hvarest de Gaussiska
magnetomettarne uppsattes och terminsobservationerna anställdes. Men
om denna local visserligen var lämplig för variations-observationerna ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
