Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Gustaf Leopold Collinder.
lar’). Men hvarpå beror då denna kyrkliga handlings så stora vigt och
betydelse? Åfven till att finna svar på denna fråga må bekännelse-
skrifterna leda oss. I den 8:de Schmalkaldiska artikeln läse vi:
"Cum absolutio et virtus clavium etiam sit consolatio et auxilium con-
tra peccatum et malam conscientiam, in Evangelio ab ipso Christo in-
stitutu, nequaquam in Ecclesia confessio et absolutio abolenda est,
presertim propter teneras et pavidas conscientias”?). Häraf lära vi,
att skriftermålet i första rummet afser blödiga och förskräckta sam-
veten, som genom aflösningen böra tröstas och hugsvalas. Men nu
är aflösningen ingenting annat än evangelii egen röst och stämma
("propria Evangelii vox"), som genom orden: ”Dig äro synderna
förlåtna” på det mest concentrerade sätt ljuder till hvar och en
enskild botfärdig menniska för sig3). Vi säge för den skull, att
evangelii tillämpande på menniskors hjertan tillhör skriftermålet. Men
sådant är handlingens närmaste syftemål endast i det fall och un-
der det vilkor, att botfärdighet samt längtan och begär efter synda-
förlåtelse och nåd äro för handen hos skriftebarnet. I annat fall
eller om obotfärdighet ligger i dagen hos den, som skriftermålet
undergår, så kommer närmast i fråga icke ”mandatum remittendi
peccata”, utan ”mandatum arguendi et excommunicandi istos qui no-
lunt converti”+), alltså bindenyckelns bruk. Men då här handlas
med en obotfärdig menniska, qui non vult converti, och bindandet
i synden just går ut på eller består uti att komma en sådan att i
samvetet känna sin synd (mandatum arguendi), så försiggår i skrif-
,
Und ist ein gewiss Zeichen, dass du auch das Evangelium verachtest” (Kurze
Vermahnung zur Beichte, X, 2647).
!) I ev predikan på första Söndagen efter Påsk skrifver han: ”Amate
illum morem privata absolutionis”; och i sina Loci Theologici, pag. 124:
”Absolutio privata sic necessaria est quam baptismus”.
2) Libri Symb. Vol. I, pag. 331.
3) "Die Absolution ist nichts Anderes, denn eben die Verheissung des
Evangelii von Gottes Gnade und von Vergebung der Siände durch den
Glauben um Christus willen, die sonst in der gemeinen Predigt allen för-
getragen wird; aber mit diesem Unterschied: in der gemeinen Predigt wird
dieselbige Verheissung insgemein färgetragen, angeboten, gereicht und zu-
geeinet allen Gläubigen, aber in der Absolution wird dieselbige Verheis-
sung insonderheit einem Jeden fär seine Person, der in rechten Glauben
derselbigen braucht, fäörgetragen, gereicht und zugeeignet” (Kliefoth, Die
Beichte und Absolution, sid. 1).
4) Libri Symb. Vol. I, pag. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
