Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 69
kas med nämnda heliga handlingar; derjemte skulle icke ett full-
ständigt och omsorgsfullt skriftermål kunna förrättas med hvarje
enskild, om alla på samma gång rusade till!). I följd häraf före-
skrifves i kyrkoordningarna, att pastorerna böra kraftigt och ail-
varligt förmana sina åhörare att icke till någon bestämd tid,
såsom Påsken, uppskjuta med skrift och nattvardsgång, utan ofta
erinra sig synderna och för dem söka den så helsosamma aflösnin-
gen samt derefter med rätt andakt anamma sacramentet?). Att
folket också ofta gick till skrift och Nattvard i den äldsta Luther-
ska kyrkan synes framgå af en försäkran i Apologien: ”Ceterum
de tempore, certe in Eecclesiis nostris plurimti sepe in anno utuntur
Sacramentis, absolutione et Cena Domini”2).
På eftermiddagen af den dag, som föregick en Sön- eller Helg-
dag, på hvilken Nattvard var utsatt att firas, skulle, enligt nästan
alla kyrkoordningars uttryckliga föreskrift, skriftermål förrättas
med dem, som under veckans lopp dertill anmält sig. Var antalet
af communicanter större, än pastor ansåg sig medhinna att på denna
tid omsorgsfullt skrifta, så måste till skriftermål användas äfven
samma dags förmiddag eller ock den föregående dagen. Endast
sjuklingar, ålderstigna och hafvande qvinnor var det pastor tillåtet
att skrifta på Söndagsmorgonen. Likaledes stod det honom öppet
att, i händelse han skulle bestrida gudstjensten vid tvenne kyrkor,
till Söndagsmorgonen uppskjuta skriftermålet i den af kyrkorna,
som var mest aflägsen från hans bostad). De skäl, som i kyrko-
!) Chemnitz, pag. 394.
2) Jfr bland många andra Pommersche KO. af 1542 hos Richter, UI, 5
och Kursächs. KO. af 1580 hos Richter, II, 438. I vår äldsta svenska Lu-
therska kyrka synes likväl någon tid af året hafva varit ansedd såsom syu-
nerligen tjenlig till och anslagen för skriftermål enligt följande ord i 1571
års kyrkoordning: ”Likvel effter thet menige man är fast försumeligh, så i
tbetta stycket som i all annor, är väl lideligit, ja thet kan ock vara nyt-
tigt, att man behåller thertil (såsom vaant är) en besynnerligh och viss tijd
om året, på thet the som ellies intet sköta här ou, mågha således haffva
een uppveckelse och förmaning aff tidhen, Ther medh kunna ock tå Presterna
göra sig ledigha, till att mz så mykit större fijt förhöra och ransaka them
sem framkomma, j Cathechismo och annat hvadh som är aff nödhenne. Hvilken
ransakan är ock een stoor orsaak thertil, att vij thenna hemliga Scrifftermålen,
för the eenfalliga och unga Christaa skole behålla”. Men hvilken tid detta
var, känna vi ej; troligen var det Påsken och den derförut gående tiden.
2) Libri Symb. Vol I, pag. 1659.
4) Jfr bland andra Kursächsische KO. af 1580 hoe Richter, Il, 438 och
Pemmersche KO. af 1563 hos Richter IL, 237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
