Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Gustaf Leopold Collinder.
skriftefäder. För den skull önskar han dess afskaffande, och i detta
fall må man gifva honom rätt!). Biktgäldens afskaffande börjar ock
från denna tid.
Undantaga vi nu de anförda punkterna, så är Spener, såsom
redan ofvan är nämndt, ingen afgjord och bestämd ovän till det
enskilda skriftermålet, sådant detta af ålder bestod inom den Lu-
therska kyrkan. Visserligen yttrar han på många ställen en ön-
skan om dess afskaffande och säger, att församlingar, som icke ega
det enskilda skriftemålet, äro lyckligare än de, som detsamma ega
0. 8. v.?), men på lika många ställen yrkar han på dess bibehål-
lande och säger sig hysa ”tusende betänkligheter” emot att, i hän-
delse det stode honom till buds, afskaffa denna kyrkliga inrätt-
ning?). Då många prester i följd af de samvetsmarter, de sade sig
lida i biktstolen, önskade afskaffa det enskilda skriftermålet, så af-
råder Spener alltid på det enträgnaste derifrån. Det är således
mycket svårt, ja omöjligt att rätt noggrant kunna afgöra om Spe-
ners egentliga mening och tanke i denna fråga. Emellertid hade
Speners vacklande yttranden och hans framkastade nya förslager
bidragit att föra blicken bort från det helsosamma, som dock kun-
de uträttas med det genuina Lutherska skriftermålet; likasom äfven
hans ofta framställda betänkligheter emot denna handling i dess
ursprungliga form hade, vid det stora inflytande, han utöfvade på
sin tid, insått i predikanternas sinnen den föreställningen, att man
på giltiga skäl både kunde och borde undandraga sig det mödo-
samma och ansvarsfulla verk, som med ett omsorgsfullt skriftande
af hvarje enskild var förenadt. Då Spener derjemte, såsom vi snart
få tillfälle att se, yrkade, att församlingsmedlemmar, som det ön-
skade, skulle ega rättighet att begagna sig af det s. k. allmänna
skriftermålet i stället för det enskilda, så kunna vi med afseende
på Speners förhållande till det ursprungliga Lutherska skriftermålet
säga, att han åtminstone förberedt dess afskaffande.
Det var Johan Caspar Schade (prest i Berlin + 1698), som när-
mast föranledde vigtiga förändringar med skriftermålet. Denne man,
nitisk och samvetsgrann i sin själavård, men af ett öfver måttan
dystert och sorgset lynne, hade redan länge djupt oroats deröfver, att
han under handpåläggning skulle ovilkorligt aflösa alla, som kommo
till bikt, ehuru han icke egt tillräckligt tillfälle att fullständigt pröfva
!) Jfr Speners Letzte Bedenken, P. I, sid. 606 ff, m. fl. ställen.
2) Jfr Speners Letzte Bedenken, P.I, sid. 185 m. fl. ställen.
3) Jfe Speners Bedenken, P. I, sid. 755; P. I, sid. 196.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
