Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 13
sumerad; hura skall man kunna utröna, om samhällets effektiva för-
mögenbet genom produktionen blifvit förökad eller förminskad? Tyd-
ligt är att i detta fall nyss använda jemförelse emellan qvantiteterna
af producerad och konsumerad nyttighet härpå lika litet gifver oss nå-
got svar, som den under samma förutsättning kunnat besvara frågan
om producentens vinst eller förlust af företaget. Ej heller låter denna
bestämma sig genom en jemförelse emellan det tillfälliga inköpe-värdet
af de förbrukade nyttigheterna och försäljnings-värdet af de producerade,
hvilken jemförelse bestämmer individens vinst eller förlust af det pro-
duktiva företaget, emedan dessa värden kunna vara beroende af om-
ständigheter vid nämnda transaktioner, hvilka äro utan inverkan på
produktionens förhållande till det allmänna. En annan grund för jem-
förelsen, en annan måttstock för bedömandet af produktionens inverkan
på sambhällsförmögenheten, måste sålunda uppställas, derest frågans
besvarande skall vara möjligt.
Då inom ett gifvet samhälle och på en viss tid de olika nyttighe-
ternas medelvärden uttrycka, huru mycket af ett slags nyttighet man
för erhållande af en viss qvantitet annan nyttighet i allmänhet måste
utgifva, erbjuder de konsumerade och producerade nyttigheternas medel-
värde, beräknad: för den tid, då produktionen egt rum, den sökta
grunden för jemförelse dem emellan; och samhällets vinst eller förlust
af en viss näringsgren låter sålunda bestämma sig efter förhållandet
emellan de dervid konsumerade och producerade nyttigheters medel-
värden !). Så vidt de sistnämnda öfverstiga de förra, bar samhällets
rikedom genom företaget blifvit förökad?), eller, med andra ord, kan
äfven samhället anses deraf haft en nettobehållning.
!) Häraf får man dock ej draga den slutsats, att man med användande
af de producerade nyttigheternas medelvärden såsom måttstock skulle kunna
anställa en exakt jemförelse emellan ett samhälles rikedom på tvenne långt
skilda tider eller emellan rikedomen i två särskilda stater, som befinna sig
på olika ståndpunkt i utveckling, och hvarest de särskilda produktionsslagen
befinna sig under helt olika naturliga förhållanden. Vid en sådan jemförelse
erhåller man ett vida säkrare resultat genom redogörelsen för i hvad mån
medel till de olika behofvens uppfyllande inom de olika staterna eller på
de särskilda tiderna för samhällets medlemmar förefunnits, och till hvad grad
dervid blifvit sörjdt för uppfyllandet af samhällsmedlemmarnes högre bebof.
2) Under ogillande af värdets användande såsom måttstock vid ifråga-
varande jemförelse yrkar Bernhardi i öfverensstämmelse med flere andra
Tyska författare, såsom Herman, Lots, Rau m. fl., att den större eller
mindre nytta, som hos de producerade och konsumerade föremålen före-
finnes, skulle såsom måttstock användas.
Sedan Bernkardi i ofvan citerade arbete (sid. 69 ff.) kallat ”die Brauch-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
