Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 15
sättet för nettobehållningens beräkning dervid, vare sig vi vid
denna beräkning utgå från synpunkten af producenternas vinst eller
förlust af företaget, eller vi fästa oss vid dettas inverkan på natio-
nalförmögenheten. Åfven i detta fall utgöres nettobehållningen i all-
mänhet af skilnaden emellan de erhållna produkternas värde och värdet
föremål af den beskaffenhet, att de tjena till uppfyllandet af olika mensk-
liga behof, är en jemförelse emellan föremål i afseende på deras olika
nytta och ett bestämmande af huru mycket det ena eller andra slaget
deraf i nyttighet öfverstiger de öfriga endast möjligt under den förutsätt-
sing, ej mindre att de menskliga behofvren kunde i afseende på deras stor-
lek sinsemellan jemföras, än ock att det vore möjligt bestämma den qvan-
titet, hvarmed ett större behof öfverstege ett mindre. Att en dylik jem-
förelse emellan behofven och ett sådant bestämmande af deras inbördes för-
bållande i sig innehåller en omöjlighet torde vara alldeles uppenbart. Ty
om ock de menskliga behofven kunna indelas i primitiva och sekundära,
och de förra. hvilka måste till en viss grad vara uppfylda. innan möj-
lighet för individen förefinnes att vända sin verksambet åt de sekundäras
tillfredsställande. kunna anses såsom i viss mån större än de sistnämnda,
huru skall företrädet emellan de särskilda primitiva och sekundära behofven
afgöras? Hvilken qvantitet skall för öfrigt kunna anses uttrycka, huru
mycket större ett primitivt behof är än ectt sekundärt? Äfven om från
hvarje enskild individs synpunkt en viss klassifikation af behofven eger rum,
kan dock härur ej någon generell regel erhållas, då icke blott icke någon
öfverensstämmelse emellan de särskilda individerna förefinnes, utan äfven
hvarje individ under de vexlande förhållanden, hvarunder han befinner sig,
vid olika tillfällen föredrager uppfyllandet af olika behof. Roscher, System
der Volkswirthschaft. Vol. I. sid. 5, erkänner väl omöjligheten att i de
festa fall noga uttrycka flere särskilda tings förhållande till hvaraudra i
afseende på deras nytta, men anser, att tingens ”Gebrauchswerth” är högre,
ju flere behof genom tinget uppfyllas, ju allmännare dessa behof förefinnas,
ju nödvändigare deras uppfyllande är, samt ju fullkomligare, säkrare, var-
aktigare, lättare och angenämare bebofvet uppfylles. Af dessa utaf honom
anförda mätare på storleken af tingens ”Gebrauchswerth” kunna endast be-
hofrets allmänhet och dess nödvändighet komma i fråga att användas såsom
måttstock vid det förhållande, att de olika nyttigheterna äro af olika slag.
Och äfven dessa äro helt och hållet oanvändbara härtill, då, såsom vi re-
dan sett, den större eller mindre nödvändighet, hvarmed ett behof måste
uppfyllas, endast kan tjena såsom indelningsgrund för behofvens särskiljande
i primitiva och sekundära utan att i öfrigt vara tillräcklig för bestämmande
af de särskilda behofrens större eller mindre vigt för individen. Hvad åter
angår användandet af behofrets allmänhet såsom mätare på dess storlek,
torde detta ännu mindre lämpa sig dertill, då de primitiva behofrven hos
hvarje individ förefinnas, och vid de sekundära de flestas allmänhet helt
och hållet rättar sig efter individernas förmåga att förskaffa sig medlen till
deras uppfyllande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
