Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 25
Innan vi lemna frågan om företrädet emellan den stora och lilla
kulturen, anse vi oss böra gifva en kort redogörelse för den af Passy!)
gjorda beräkning öfver de båda kulturslagens olika produktivitet, vid
hvilken beräkning desne kommit till det resultat, att ett bestämdt före-
träde skulle tillkomma den lilla kulturen i detta hänseende. Då Passy,
så vidt vi känna, är den ende författare, som verkstält en sådan be-
räkning utan att dervid sammanblanda frågan om den stora och lilla
kalturens olika produktivitet med det förbållande i detta afseende, som
olika intensitet vid jordbruket förorsakar, samt då det resultat, hvar-
till ban kominit, synes oss gifva anledning till grundade anmärkningar,
kan granskningen af ifrågavarande beräkning tjena såsom ett indirekt
bevis för rigtigheten af ofvan framstälda åsigter om förhållandet emellan
dessa kulturslags produktivitet. Sedan han visat, att den absoluta
pettobebållningen vid de båda kulturslagen måste läggas till grund för
jemförelsen dem emellan, anmärker han, att, eburu man i arrendet
vanligen sökte uttrycket för nettohehållningen vid jordbruket, detta ut-
tryck ej vore exakt, då i arrendet icke innefattades de delar af netto-
behållningen, hvilka dels användes till skatternas betalande, så ofta
jordegaren sjelf ej erlade dessa, dels tillfölle arrendatorn såsom hans
profit af företaget, hvilken i allmänhet ej utgjorde någon obetydlig del
af nettobehållningen och ofta uppginge till samma belopp som intresset
på brukningskapitalet. I arrendet inginge dessutom räntan på det ka-
pital, som blifvit användt till uppförande af egendomens byggnader.
Åfven spanmålsprisen utöfvade stort inflytande på arrendets belopp,
då arrendet egentligen utgjorde en del af skörden och följaktligen må-
ste med priset på denna stiga eller falla. Efter dessa anmärkningar
uppetäller Passy följande medelvärden å arrenden vid stor, medelstor
oeh liten kultor i olika länder:
Stor Kultur. Arrendenas storlek per Hectare.
Epogland — Lincoln och Nortbumberland . .......... 111 fres.
Wilt-, Berk-Shire, Durham, York ....... 92 —
Frankrike — Brie, Beauce, Vexin, Picardie, Normandie
samt arrondissementerna Däönkirchen, Avesnes
och Cambray i Flandern .........c.c.. 75 —
Medelstor Kultur.
Italien — Milanesiska gårdar om 15—20 hectares . . . .. 240 —
Frankrike — Departementet Nord, gårdar om 15—30 hectares 90 —
bvar och en af dem innehar, använda ett intensivare brukningssätt än det,
som å större närbelägna gårdar eger rum.
1) Passy, Systémes de Culture. Chap. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
