Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 27
vända brukningskapitalet, deri inbegripen den vanliga räntan derå, skulle
detta obetydligt förändra nyss anförda siffror. Deremot måste dessa kor-
rigeras för den inverkan , som spanmålsprisens olika höjd i de särskilda län-
derna på dem utöfvar. Medelpriset på hvete under 10 år utgjorde i Belgien
17 fr., i norra Frankrike 18 fr. och i England 25 fr. för hectolitern,
hvilket sistnämnda belopp, enär motsvarande prisskilnad i afseende på
foder ej egde rum i nyssnämnda länder, för ifrågavarande jemförelse
borde nedsättas till 22 fr.; hvadan man kunde antaga spanmålspriset
vid ofvan anförda medeltal för nettobehållningen utgöra vid den stora
kulturen 22 fr. och vid den lilla 18 fr. för hectolitern. Ville man så-
lunda uttrycka nettobehållningen vid de särskilda kulturslagen i span-
mål, blefve denna vid den högst utvecklade stora kulturea 419 litres
hvete, vid den medelstora 4035 litres och vid den lilla 489, hvilka be-
Iepp, förvandlade till penningar efter ett gemensamt pris af 20 fr. för
hectolitern, gåfve såsom mått för de särskilda systemernas produkti-
vitet: för det förstas 83 fr. 80 c., för det andras 81 fr. och för det
tredjes 97 fr. 80 c., hvilka siffror utvisade, att bestämdt företräde skulle
tillkomma den lilla kulturen. Detta bekräftas äfven enligt Passys
åsigt af den omständighet, att å alla de orter, hvarest jordbruket gjort
några betydligare framsteg, de små gårdarne vore de, som betalade de
bögsta arrenden, och skulle detta vara händelsen äfven i vissa delar af
England och Skottland samt i Irland, hvarförutan i Belgien och norra
Frankrike de små gårdarne af denna anledning utträngde de stora. I
följd bäraf ansåg Passy sig vara berättigad att påstå, det nettobehåll-
ningen vid den lilla kultoren vore större än vid de öfrige kulturslagen.
Mot sättet för ofvanstående beräknings verkställande kan dock
först anmärkas, att Passys påstående, att man utan fara för att er-
bålia ett felaktigt resultat skulle kunna lemna utan afseende den del
af nettobehållningen, som tilltaller arrendatorerna, är helt och hållet
felaktigt. Ty den starkare konkurrens, som eger rum emellan ar-
rendatorerna vid den lilla kalturen i Belgien än vid den stora kul-
taren i England, förorsakar, att arrendatorerna i förstnämnda land
måste åtnöja sig med en inkomst (ränta å deras kapital och profit till-
sammanräknade), hvilken utom vanlig arbetslön för arrendatorn knappt
uppgår till 3/0 af brukningskapitalet, under det att arrendatorerna i
England beräkna 10"/o deraf såsom deras vanliga inkomst vid arren-
den !). Om man sålunda antager brukningskapitalet för hvarje hectare
i England vid den stora kulturen till 360 fr. och i Belgien vid den lilla
!’) Passy, 1. e. sid. 95 Laveleye, Économie rurale de la Belgique 1
Les Flandres, i Rev. des deux Mondes 1 Dec. 1860, sid. 746.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
