Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 49
rikes olika provinser här lämpligen finna sin plats. Ty härigenom
torde det bästa beviset lemnas på rigtigheten af de grundsatser, som i
det föregående blifvit uppstälda i fråga om den stora eller lilla kul-
torens fördelar, samt den inverkan, frihet i fråga om jordstyckning ut-
öfvar på jordens fördelning och de olika kultursystemernas utbredning !).
Börja vi sålunda vår redogörelse med Frankrikes nordligaste del,
möter oss i den Fransyska delen af Flandern en provins, der den lilla
kolturen är förherskande och nått sin högsta utveckling. Befolkningens
täthet, uppgående till 213 personer på 100 hectares, af hvilka nära
hälften sysselsätter sig med åkerbruket, har nödsakat jordbrukarne
att för sin existens använda det mest intensiva bruknvingssätt, som
varit möjligt, och att dervid sysselsätta sig med odlandet af sådana
växter, hvilkas producerande fordrar mycket arbete. De industriella
växterna hafva derföre inom denna provins erhållit större utbredning
än i någon annan del af Frankrike, och det Flandriska åkerbrukets
intensitet kan uthärda jemförelse med hvilket annat lands som helst.
Det noggrannaste och flitigaste arbete och den rikligaste gödning sam-
verka att ständigt öka jordens fruktbarhet, och äfven kreatursskötseln
är här ej underlägsen något annat lands. Bruttoafkastningen af jorden
utgör i medeltal 450 fr., och arrendena 100—150 fr. för hvarje hec-
tare. Ehuru stora och medelstora gårdar äfven finnas, utbreder sig
dock den lilla kulturen allt mer och mer, isynnerhet derigenom att
egarne af stora eller medelstora egendomar finna för sig fördelaktigt
att utarrendera dessa i smärre gårdar, då de små arrendatorerna här i
likbet med dem i Belgien äro de, som betala de högsta arrendena, hvar-
till orsaken måste sökas i den ringa ersättning för det af dem använda
arbete och kapital, hvarmed de i följd af den starka konkurrensen
måste åtnöjas. Befolkningen befinner sig dock fortfarande i jemförelse
med öfriga Fransyska departement, Seinedepartementet oberäknadt, i
starkt tilltagande, hvartill utan tvifvel bidrager den högt uppdrifna in-
dustriella verksamhet, som i Flandern eger rum. Någon öfverdrifven
parcellering och dermed följande dvergkultur synes dock ej hafva här-
städes visat sig; utan jordbruket befinner sig i fortfarande utveckling,
om ock en stor del af de smärre arrendatorerna måste åtnöja sig med
en inkomst, som endast försäkrar dem om ett knappt uppehälle, och
följaktligen en minskning i befolkningens antal är nödvändig för åstad-
kommande af välmåga bland större delen af jordbrukarne. — I Picardie
!) Vid denna redogörelse följa vi hufvudsakligen Lavergne, Eoonomie
rarale de la France depuis 1789. Riktigheten af Lavergne’s uppgifter sy-
ses os så mycket otvifvelaktigare, som denne ej kan anses såsom någon
uteslutande anhängare af någotdera kultursystemet
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
