Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 53
stiftningens beskaffenhet. Åfven saknas ej tecken till att det onda
uppnått sitt maximum, och att en återgang till ett bättre förhållande
börjat. Folkräkniogen är 1856 utvisade för klsass, på samma sätt
som för Lotbringen och Bourgogne, ett attagande i dess befolkning !),
förorsakadt genom utflyttning dels till Paris dels till America; och se-
dan några år tillbaka hafva associationer emellan de små jordegarne
ingåtts för verkställandet af gemensamma arbeten, hvilka ertfordra an-
vändandet af större kapital.
I vestra delen af Frankrike finna vi Loire’s bördiga dal upptagas
af vinodling och trågårdar, i följd deraf den lilla kulturen ensam före-
kommande samt små jordegare i besittning at denna flods stränder.
Den återstaende delen af Jouruine upptages dercmot at stora egeu-
domar och stor kultur, hvilken dock hittills ej uppnått samma grad af
utveckling, som den i nyssnämnda floddal förefiotliga lilla. – Muaine’s
och sAnjow’s åkerbruk står betydligt framför Touraine’s; i dessa pro-
vinser förherskar den medelstora kulturen, och dess föremål äro jemte
spanmålsodling och upplödande af nötkreatur gröusaker, frukter och
fjäderfän för marknaden i Paris. Flertalet af härstädes befintliga större
jordegare utarrenderar sin jord i gårdar om 30 -—40 hectares, och väl-
måga råder ej blott hos jordegarne, utan äfven hos arrendatorerna, då
befolkningens tillväxt är ringa, och jordegarne gerna nedlägga en del
af sina inkomster på jordens förbättrande. 1 olikhet med de flesta
öfriga trakter i Frankrike medför hälftenbruket, som ännu härstädes
på många ställen förekommer, fördel både för jordegaren och bru-
karen samt måste anses befordra jordbrukets utveckling. – Samma
egendomsförbållande och kulturslag, som i Anjou, förekommer älven
vanligen i Bretagne, medelstorleken ä gårdarne utgör 23 hectares, bo-
skapsskötseln och odlandet af säd äro hufvudföremålen för jordbruket,
antalet af hästar och nötkreatur uppgar tillsammans till 14 million.
Välmågan är i denna provins allmän, ett bevis derpa är, att jordegen-
domen endast är intecknad till 80/,, at sitt värde, under det medel-
talet för hela Frankrike utgör I60/,. – I Poitou finna vi förhållan-
den, liknande de nyss omförmälda. Arfven här utgör boskapsskötsel
och sädesproduktion hufvudnäringarna, och årligen exporteras i medel-
tal 3 millioner hectolitres spanmäl samt ett betydligt antal hästar och
mulåspor. Den lilla kulturen synes ej vara utbredd, då befolkningen,
genom Vendée-krigen betydligt förminskad, ännu ej uppgår till 250,000
’) 1861 års census visar väl åter tillökning för Elsass. men denna är
ej större. än att den troligen helt och hållet utgöres af den tillväxt, som
under perioden 1856 — 1861 egt rum i städernas befolkning. hvilken i El-
enes, liksom i det öfriga Frankrike under dessa år, betydligt ökats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
