Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 L. Annérstedt
för hvarje hectare till inköp af artificiella eller naturliga gödvinga-
ämnen !). Brukningskapitalet uppgår i Flandern till minst 500 fr.
hectaren, och de skickligaste jordbrukarne anse denna summa för li-
ten 2). Då de vanliga sädesslagen äfven vid den rikaste skörd ej skulle
förskaffa jordbrukaren ersättning för hans å jorden nedlagda kapital
och medel till betalandet af det höga arrendet, blir användandet af
detta intensiva brukningssätt möjligt endast derigenom, att de indu-
striella växterna utgöra jordbrukets hufvudföremål 2).
Ej mindre den hufvudsakliga plats, som vid det Flandriska jord-
bruket intages af de industriella växterna, än ock det höga driftkapi-
talet och den jordbrukande befolkningens talrikhet hafva medfört den
lilla kulturens förherskande. De större egendomarne utarrenderas van-
ligen i smärre lotter och gifva sålunda en vida högre inkomst än så-
som odelade. I följd häraf är jorden i Flandern ytterligt styckad ?);
men denna styckning har ingalunda medfört något tillbakagående i
åkerbruket, tvert om är det vanliga förhållandet, att ju mindre går-
darna äro, desto mera arbete och proportionsvis större kapital använ-
des af jordbrukarne, hvadan man såsom allmän regel uppstält, att å de
minsta gårdarne den proportionsvis största produktionen eger rum. Icke
heller för boskapsskötseln har i Flandern den lilla kulturen visat sig
ofördelaktig 5), då äfven den minsta jordbrukare känner nödvändig-
heten af underhållandet utaf ett tillräckligt antal kreatur och aktar
sig noga för användandet af ett brukningssätt, som skulle utsuga jor-
den. Jordens styckning vid arfskiften förekommer sällan, der den
skulle inverka ofördelaktigt på produktionen, då arfvingarne vanligen
!) Laveleye, 1. c I. sid. 735.
2) Laveleye, 1.c. I. sid. 739. Brukningskapitalet är vanligen fördeladt
på följande sätt: ett nötkreatur 240 fr., gödning 160 fr., redskap och
provisioner 100 fr.; summa 500 fr. för hvarje bhectare. Laveleye anser,
att å en väl skött gård 750— 1000 fr. hectaren erfordras såsom bruk-
ningskapital.
3) Såsom ett ytterligare bevis på det Flandriska jordbrukets intensitet
kan anföras, att tredjedelen af åkern vanligen användes för de så kallade
cultures dérobées, hvarmed förstås den andra skörd utaf foderväxter, som
efter den hufvudsakliga skörden, bestående af industriella växter eller säd,
på samma år tages ur jorden.
1) e, 1. ce, kallar gårdarna ”extrémement petits” och uppger,
att i Vest-Flandern 45,073 jordbrukare innehafva mindre än 50 ares, och
att i Ost-Flandern kvappt 29/0 af gårdarna uppgå till 20 hectares.
3) I arrondissementet Termonde, hvarest den längst gångna jordstyck-
. ningen förekommer, underhålles största antalct kreatur, nemligen 118 styc-
ken å 100 hectares; jfr Laveleye, 1. ce I. sid. 741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
