- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1865 /
60

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 L. Annerstedt.

hectaren!); och kan slutligen såsom ett säkert bevis på åkerbrukets
framsteg i Belgien under tiden från 1840—1861 anföras, att, ehuru
folkmängden under denna tid ökats från 4,337,000 till 4,700,000 per-
soner, importen af mjöl och spanmål minskats i medeltal med hälften,
hvaremot exporten af landtmannaprodukter under denna tid fördubblats ?).

I England?) fiuna vi lagstiftningen utan att innehålla något för-
bud emot jordens styckning i huru små delar som helst gynna sam-
manhållandet af stora egendomar. Den feodala arfsordningen, enligt
hvilken en persons efterlemnade egendom odelad tillfaller hans äldsta
son eller, derest en sädan icke finnes, den enligt lagens arfsordning
närmaste slägtingen, är i England fortfarande med få undantag gällan-
de i fråga om fast egendom. Och ehuru härstädes fullkomlig testaments-
frihet eger rum, och sålunda den af lagen stadgade arfsordning endast
inträder i det fall, att den aflidne ej genom testamente förordnat
om sin efterlemnade egendom, samt denna testamentsfrihet i allmänhet
begagnas, då i England sällan en person aflider utan att efterlemna
ett testamente, berskar dock allmänt den sed att äfven i testamentet
förordna, att den efterlemnade fastigheten odelad skall tillfalla en af
arfvingarne. Jemte denna arfsordning, hvilken tydligen mäste i hög
grad motverka jordens styckning, medgifva de Engelska lagarne hvarje
person befogenhet att testamentera en jordegeudom, som af honom så-
som fee sönple?) innehafves, åt en eller flere lefvande personer efter
hvarandra och slutligen ät en vid stiftelsen ännu ofödd person på de
vilkor, att samtlige innehafvarne, tills den sistnämnde uppnått 21 är,
endast kunna förfoga öfver egendomen på det sätt, stiftelse-urkunden
medgifver. Så snart deremot denne uppnått 21 ärs ålder, kan egen-
domen, äfven om han ej ännu kommit i besittning af densamma, ge-

’) Laveleye, I. c. IV. sid. 55 ff., anser, att den i Belgiens offciella
statistik angifna bruttoafkastningen af åkerbruket, 753 in. fr. är för hög,
då deri ingår bland annat värdet å halm, gödsel o. » v.. och andra pro-
dukter, såsom t. ex. mjölk, blifvit för högt värderade.

2) Laveleye, 1. ec. IV. sid. 73.

2 Jie Kay, 1. c. I. sid. 38 ff. Helferich, 1. co. II: 2. sid. 143 ff. Lette,
I. ce. sid. 59 ff.

3) Fee simple kallas enligt Envgelska rätten den jord, hvars innehaf-
vare deröfver har en så allmän och absolut dispositionsfrihet, som en person
kan hafva öfver jorden i England, hvilken derstädes fortfarande, såsom be-
kant, anses som län af konungen. Denna dispositionsfrihet motsvarar dock
fullkomligt eganderätten i öfriga länder, då innehafvaren har rätt att för
sig och sina arfvingar för ulltid behålla sådun jord samt sälja och gifva kö-
paren full rätt att sälja den till hvilken han behagar. Jfr Bluckstone, Com-
mentarie» on the Laws of England. Vol II. Chapt VIL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:42:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1865/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free