Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. LJ
ordning, seubstitutioner och fideikommiss bidragit att sammanhålla de
stora jordegendomarne, hade likväl dvergkulturen här tagit öfverhand i
högre grad än i något annat Europeiskt land. Eburu jordens och kli-
matets beskaffenhet särdeles gynnat boskapseskötseln, och således lan-
dets naturförhållanden bäst lämpat sig för den stora kulturens använ-
dande, voro de stora egendomarne utarrenderade i en mängd små lot-
ter, å hvilka arrendatorerna för sitt och sin familjs uppehälle hufvud-
sakligen odlade potatis. Anledningen till detta förhållande måste sökas
deri, att jordegarne på detta sätt, utan att egna någon omsorg åt skö-
tandet af sin jord och utan att derå nedlägga det ringaste kapital, deraf
drogo den högsta möjliga inkomst. Ty befolkningens starka tillväxt i
förening med den af landets politiska förhållanden och bristen på ka-
pital förorsakade svårigheten för dess invånare att på annat sätt än
såsom arrendatorer af andras jord förskaffa sig sin utkomst förorsakade
ett allmänt uppdrifvande af arrendena för äfven de minsta parceller.
De små arrendatorernas inkomst af jordbruket nedsjönk till minimum
för deras existens, och då de flesta af dem helt och hållet saknade
bildning och genom minsta olyckshändelse fördjupades i skuld till jord-
egarne eller de ”middlemen”, af hvilka de arrenderat sina åkerbitar,
utan möjlighet att någonsin kunna blifva derifrån befriade, var det na-
torligt, att det för dem i allmänhet skulle blifva omöjligt att genom
flit och omtanke förbättra sin ställning, och att slutligen äfven sträf-
vandet härefter hos dem skulle upphöra. Besittningen af en lägenhet, nog
stor för produktionen af den för en familjs uppehälle nödvändiga qvan-
titet potatis, blef det högsta målet för den Irländska landtbefolkningens
önskningar. Intet arrende syntes dem för högt att utlofva för erhål-
landet af en sådan lägenhet, hvilken åtminstone för ett år skyddade
dem mot hungersnöd. De, som erhållit en sådan, odlade derpå det
mest gifvande slags potatis på det sätt, som fordrade minsta arbete.
En usel lerkoja uppfördes med obetydlig kostnad, och i denna uppe-
höllo sig familjens medlemmar tillsammans med kreaturen. Deras klä-
der voro af sämsta beskaffenhet, och äfven deras vanligen enda föda —-
potatis — förefans ofta i så otillräcklig mängd, att de måste åtnöja sig
med endast en knapp måltid om dagen. Till arrendets betalande od-
lade de arrendatorer, hvilka lyckats erhålla lägenheter, större än den
areal, som ovilkorligen måste för potatisodlingen användas, spanomål
till afsalu, ehuru naturligen denna produktionsgren måste under sådana
förhållanden befinna sig på den lägsta utvecklingsgrad. Innehafvarne
af de minsta lägenheterna måste deremot genom arbete hos andra söka
förskaffa sig medel till arrendets betalande, hvilket dock, då alla sökte
arbete, och ingen hade behof af arbetare, i de flesta fall blef omöjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
