Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 67
lagen af den 22 Febr. 1855!) bildandet af fideikommiss och ”Erb-
göter” blifvit tillåtet. Åkerbruket i Pfalz har dock, oaktadt den långt
gångna jordstyckningen, nått en vida högre utveckling än i det öfriga
konungariket. Så upptaga i förstnämnda provins de industriella väx-
terna och vinodlingen nära 7 9/,, rofvor och artificiella ängar 14 9/,,
och träde 6 9/4 af hela den odlade jorden, hvaremot i den återstående
delen af Bayern vinodling och industriella växter upptaga endast 1.5 0/,,
samt rofvor och artificiella ängar 7 9/,, men trädet 13 9/, af den vid
jordbruket använda arealen. En jemförelse emellan qvantiteten af de
åkerbruksprodukter, som i Pfalz och Bayerns öfriga provinser erhållas,
otvisar dessutom, att den förra provinsen i afseende på sädesproduk-
tionen och boskapsskötseln ej är det öfriga Bayern underlägsen, om
ock i följd af de oroligheter, som under åren 1848 och 1849 i Rhen-
Pfalz egde rum, uppgifterna för denna provins, jemförda med dem,
som år 1844 blifvit samlade, utvisa för denna tid ringa tillväxt eller
till och med tillbakagående i qvantiteten af erhållna produkter vid jord-
bruket och särdeles i kreaturens antal?).
I Wärtemberg ?) har i det gamla hertigdömet redan från 16:e
och 17:e seklet frihet i jordstyckningen egt rum så väl å den fria som
den under adeln skattskyldiga jorden. Slutna gårdar funnos ej och
den Romerka rättens arfsordning var gällande äfven i afseende på jord-
egendom. Åldre förordningar förbjödo väl tjenstemän och domstolar
att vid arfskiften tillåta en realfördelning af hus och jordegendom, då
en sådan skulle medföra skada, men dessa förbud voro belt och hållet
kraftlösa emot den herskande seden, enligt hvilken vid arfskiften bar-
nen vanligen in natura delade jorden. Ehuru hvarje jordegare var be-
rättigad till att upprätta fideikommiss och substitutioner, utöfvades lik-
väl aldrig denna rättighet. Vid rikets utvidgning i början af detta
århundrade utsträcktes denna lagstiftning till de nyvunna landsdelarne,
hvarest jordens bundenhet förut egt rum. Den riksomedelbara adeln
genomdref visserligen, att innebafvarne af de under densamma skattskyldiga
hemman ej utan dess samtycke skulle ega rättighet att stycka dessa
egendomar. Men sedan länsförhållandet år 1848 blifvit upphäfdt, bort-
föll denna inskränkning, hvadan således i Wiörtemberg fullkomlig fri-
het i afseende på jordstyckningen numera eger rum. Då i detta land,
!) RBoscker, 1. c sid. 401.
2) Jfr Hermann, Beiträge zur Statistik des Königreichs Bayern. VIL
Mänchen 1857.
IH Ife Höolferich, 1 c sid. 183 ff. Lette, 1 ce. sid. 110 ff. Dinkel,
Ueber die bäuertichen Oredit-Verhältnisse in Wärtemberg, i Zeitschrift fär
die gesammte Stasatswissenschaft. Band. XL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
