Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 83
ordning angående hemmansklyfning och jordafsöndring, hvilket förslag
till Rikets Ständer vid 1840 års Riksdag öfverlemnades.
Ständerna, hvilka i skrifvelse af den 14 Juni 1841 förklarade sig
i hofvudsaken instämma i Kommitterades förslag i afseende på det mi-
nimum, till hvilket klyfning utan föregåugen undersökning skulle vara
tillåten , ansågo dock det af Kommitterade föreslagna ’/, mantal ej vara
lämpligt för hela riket, utan hemstälde de, att Landshöfdingarne i för-
ening med nya Kommitterade kunde erhålla uppdrag att hvar för sitt
län föreslå ett sådant minimum. Genom K. Br. den 14 Aug. 1841!)
anbefaldes i följd af denna Ständernas anhållan Kon. Befallningshaf-
vande i samtliga Rikets län med undantag at Stora Kopparbergs
att i samråd med Häradshöfdingarne och sex andra, för klokhet, nit
och redlighet kända, personer från olika delar af länet efter befintliga
lokalförbållanden föreslå det minsta hemmantal, hvartill hemmansklyf-
niog utan föregående undersökning borde inom länet få ega rum, samt
storleken af den minsta jordlägenhet, som skulle kunna från hemman
afsöndras vare sig för alltid under eganderätt eller på viss tid. Sedan
dessa yttranden under loppet at 1842 inkommit, hördes deröfver Kam-
mar-Kollegium, hvilket såsom minimum föreslog dels ’!/, och dels !/,e
mantal. Efter denna behandling af trägan granskades Ständernas för-
slag till ändringar i Hemmansklyfnings-Förordningen af Högsta Dom-
stolen, hvilken vid denna granekning förklarade, att den ansåg frågan
om besutenhet, eller i hvad mån jord må klytvas, afsöndras samt för
längre eller kortare tid upplåtas, icke innefatta ämnen af den beskaf-
fenhet, att de utgjorde föremål för dess pröfning, i fölid hvarat den
endast fäste uppmärksamhet vid de föreslagna stadgarnes öfverensstäm-
melse så väl inbördes som med lagstiftningen i öfrigt och vid sättet för
hithörande frågors behandling ?).
Derefter fick frågan hvila, till dess genom K.F. den 13 Juli 1853
betydliga inskränkningar i fribeten i fråga om hemmansklyfning och
jordafsöndring stadgades. Denna förordning, som hufvudsakligen öfver-
ensstämde med Ständernas vid 1840 ärs Riksdag aflåtna skrifvelse i
detta ämne, stadgade bland annat !/, mantal såsom den minsta del,
hvartill ett hemman utan föregående undersökning finge klyfvas, likväl
att för de orter, der denna minimi-bestämning i anseende till skiljak-
tiga förhållanden kunde tåla nedsättning, Kon. Befallningshafvande egde
att efter samråd med sakkunpnige män inom länet derom afgifva sär-
skildt förslag. Klyfning af hemman under det för orten stadgade mi-
!) Riks-Arkivet, Handlingar till K. F. den 13 Juli 1853.
3) H. D. prot den 2 Maj 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
