Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10 KAPITLET. Om jordfästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 10 KAPITLET
484: 1. Så skön går morgonstjärnan
fram Och bådar, klar och lyckosam, Den stora
dagens möte, Då själen, öfver jorden höjd,,
Får svinga sig med helig fröjd I
himlafa-drens sköte. Tiden, Striden Snart skall slutas,
Friden njutas, Hoppet vinna, Tro och kärlek
målet hinna.
v. 2. Jag skyndar till den staden fort,
Det nya Salem, på hvars port Min bön så
länge klappat. Jag* vet, att du, som nådelig,
Af dem, som voro gifna dig, Ej någon har
borttappat, Blödde, Dödde, Kärleksfulle! Att
jag skulle Äfven frälsas Och bland de utvalda
hälsas.
v. 3. Och lindrigt lösas jordens band:
Jag vet, att vid din trogna hand Jag i din
glädje hamnar. Där vännen återfår sin vän,
Och David, from och glad, igen sin Jonatan
omfamnar. Modren, Brödren Där ej gråta;
Makar såta, Ömma hjärtan Där ej hinnas
mer af smärtan.
v. 4. Ej mer med blicken skum och
svag Jag leta skall Gruds anletsdrag I
världens dunkla spegel; Men Herrens klarhet
ohöljd se Bland dem, som äro tecknade Med
Herrens Guds insegel. Salig, Salig, Skall jag
röna Allt det sköna, Sanna, höga, Som här
doldes för mig öga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
