Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 205. Sången - 215. Det blev solsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
sår,
i
i v v ■ K v V I
Tills du Bång -ens hem - land hun - nit, Där du e - vigt sjuDg-a får!
J5 J>
J> -*
V. v^ ■£• ft j ■* -* i i; Js J* ^ J 1 J 1 x
"" :ir:
Kan du endast viska sången,
Gör då det i Jesu namn;
Nästa sång är sorgen gången,
Och du bor i Jesu famn.
K. G. S.
215. Det blev solsken.
1. Det blev solsken, som jag tänkte;
Solen kom i prakt och glans,
Himlen all sin nåd mig skänkte,
Korset sade, jag var hans.
Kor: Det blev solsken — halleluja!
Molnet brast, med silverkant.
Det blev solsken — halleluja ! —
På min stig så mörk och brant.
2. Det blev solsken; dimman flydde,
Och jag ser mitt solskensland.
Liten strimma gåtan tydde,
Att jag bor på öde strand.
3. Det blev solsken, sol där inne,
Brustna strängar giva ljud.
Sol i hjärta, sol i sinne —
Och min harpa lovar Gud.
4. Det blev solsken över vågen,
Hoppet timrade sin bro,
Och från stranden, glad i hågen,
Ser jag målet för min tro.
K. G. S.
N:r 206, se n:r 88.
N:r 207, se n:r 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
