Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 248. I ebb och flod - 249. Du vinner blott därpå - 250. Kom gärna, sol!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
248. I ebb och flod.
Jag sänka vill mitt ankar ned
På klippans fasta grund.
I tron, om än på farlig led,
Jag vilar ut en stund.
Kör: Se’n komme ebb, se’n komme flod
Och storm av alla slag,
Jag vilar trygg vid Lammets blod,
Tills det blir lugnt en dag.
2. Visst är min farkost rank och svag
På tidens vreda hav.
Men har mitt ankar säkert tag,
Min båt går ej i kvav.
När sista stormen ridits ut
Och vågen lagt sig har,
När bränningar och skär ta slut,
Till hamn i lä jag far.
Jag bärgar mina segel då
I hamn av frid och ljus,
Där intet skum mig mer kan nå
Och aldrig stormens brus.
Se’n får jag lugn och ljuvlig ro,
Då solig morgon ler;
Och fri från stormar får jag bo,
Ty havet är ej mer.
K. G. 8.
249. Du vinner blott därpå.
Misströsta ej i nödens stund!
Var glad, lyft blicken opp!
Stå stark på ordets fasta grund
Och sätt till Gud ditt hopp!
I nöden prövas vännen bäst,
Hans kärlek likaså,
Och när du lider här som mest,
Du vinner blott därpå.
När ugnen stundom ter sig svår
Och lågan kännes het,
En Gudason vid sidan går;
Och vad du tål han vet.
I nöden prövas etc.
Ej skulle himlen bli dig kär,
Om du på rosor gick;
Men stinges du av törne här,
Mot hemmet står din blick.
I nöden prövas etc.
När du från nöd och kors blir fri,
Då skall du klart förstå,
Att nöd och nåd gav harmoni;
Och allt du vunnit på.
I nöden, prövas etc.
K. G. S.
250. Kom gärna, sol!
Kom gärna, sol, och titta in,
Kom med din varma flod
Uti mitt hjärta, själ och sinn,
Så har jag hopp och mod.
Du hälsar mig ifrån den stad,
Där Herren Gud själv bor:
Det gör mig nöjd, det gör mig glad,
Och Gud blir rik och stor.
Kom in uti mitt hjärtas tjäli
Och skingra köld och nöd!
I morgonstund, i senan kväll
Giv ljus och solskensglöd.
Ty har jag sol uti min själ,
Då har jag himmel re^.
Mitt hem i ljus jag ser så väl
Och stad av ädelsten.
3. Ack, lys mig då, du nådens sol,
I tidens dunkla snår,
Att jag kan se den nådastol.
Där nåd för nåd jag får.
Kom gärna, sol, och titta in,
Med dina strålars glans,
Och hälsa mig från Jesus min;
Säg mig, att jag är hans.
K. G.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
