- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
31

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. »Barfota-Lasse» - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Understå dej och rör’en, så klöser jag ögona ur
dej, din usling.»
»Jaså, säger du det?» ropade mannen hånfullt, i
det han höjde armen för att slå till henne, »han ä’
väl för rar och fin att ta’ i, ungen din? Men jag ska’
visa både dej och honom ...»
Längre hann han inte, förrän hustrun, utom sig
af raseri, kastade sig öfver honom och gjorde allvar
af sin hotelse. Anfallet var så häftigt och så öfver-
raskande, att den grofva, kraftiga karlen ramlade bak-
länges mot väggen och föll hufvudstupa öfver en af
de gamla trästolarne, som brakade sönder under hans
tyngd, hvarefter han tungt rullade omkull på golfvet
öfver spillrorna, medan den ena svordomen efter den
andra haglade fram öfver hans läppar, som hustrun
klöst med sina naglar.
Och innan han hunnit resa sig upp, hade hust-
run fattat Lars vid armen och drog honom med sig
ut, i det hon med hånfull blick på mannen ropade
mellan de af vreden sammanbitna tänderna:
»Ja där kan du gärna ligga, ditt leda kräk; nu
tar jag pojken med mig och går själf till öfversten,
och jag vill väl se, om de ska’ våga röra honom, så länge
jag finns breve’ honom.»
Därmed slog hon igen dörren, så att det skrällde
i de trasiga fönsterrutorna, och när hon väl var borta,
kraflade den förbluffade mannen sig upp från golfvet,
torkade sig om munnen med sin leriga, afviga hand,
som han sedan knöt efter henne mumlande:
»Ja vänta du. Det där ska’ du allt ha’ igen,
när du kommer te’ baks. Och intresse ska’ du få
på’t, det kan du lugna dig för.»
Men nu började treåringen, som hela tiden suttit
på golfvet i en vrå och med förskrämda ögon sett på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free