- Project Runeberg -  Vacklande grund : skildringar ur ett konstnärslif /
98

(1894) [MARC] [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vid badorten - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

08
fieles för mild. Man borde bannlysa all profan konst
ur ett kristligt samhälle.»
»Hvad skulle man då med prästerskapet att göra?»
frågade Lars kärft och såg botpredikanten rätt i an-
siktet; »det är ju till enkom för att omvända syndare
-— och — och hvad nu för öfrigt den där torparpojken
beträffar —»
»Hvad för slag?» utropade Otto muntert, i det
han kom fram till gruppen vid soffan; »vi talar om
den venetianska regattan och ni om torparpojkar; nog
tycker jag, att mamma kunde hitta på något ange-
nämare samtalsämne!»
»Nåja, kära Otto, att den som vi talade om, inte
väcker några vidare angenäma minnen hos dig, det
är då inte alls att undra på!»
»Jaså, talte ni kanske om Barfotalasse?» frågade
löjtnanten med ett öfvemodigt skratt; »tror mamma
verkligen, att jag tänker på den slyngeln längre? Nej
då inte ett dugg! Ni ska’ veta, mina damer,» fort-
satte han vänd till de båda flickorna Becker, som
kommit efter honom dit, liksom det varit något mag-
netiskt i uniformen, »att det var en lymmel till torpar-
pojke, där hemma på far mins egendom, och han
gaf mig ett blått öga för Signes skull!»
»Men det hade ju löjtnanten förut!» ropade frö-
ken Alma skrattande; »så vida ni inte bytt om färg
sedan dess!»
»Nej fröken, det har jag inte! Jag håller alltid
färgen! Emellertid blef jag mycket förgrymmad den
gången, fast jag nu glömt hela historien för länge
se’n. Inte går man och minns gammalt pojkgurgel,
sedan man väl blifvit karl, och träffar jag den där
Barfotalasse en gång till i lifvet, och det händelsevis
blifvit folk af honom, så skulle det inte hindra mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:46:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vacklande/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free