Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vid badorten - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
»Ja, det tror jag, att hon gör! Emellertid är jag
inte mycket angelägen om att återknyta bekantskapen,
det måste jag tillstå.»
»Nej, det får man väl inte undra på! Men ser
ni, nu vänder musikbåten!» ropade hofrättsrådinnan;
»åh hvad det är förtjusande! Det är bara synd,, att
det skall Vara månsken! Hvad är det de blåsa? Jag
tycker det låter, som det vore uverturen till Vilhelm
Tell? Är det inte det, eller livad säger konsuln, som
är operahabitué?»
»Nej, jag skulle snarare tro, att det äi Den
Stumma!» svarade konsuln med kännarmin.
»Ack ja, det är det! Där kommer slummerarian.»
Doktorn, som var musikalisk af sig, knuffade
kritikern i sidan med armbågen och liviskade i det-
samma som den andra båten sackade och kom jämn-
sides med dem: .
»De där är lika goda kålsupare båda två i Iraga
om musik. Det kan ju ett barn höra, att det äi l ia
Diavolö.»
Och under detta kom musikbåten allt närmare,
och de sex musikanterna tutade på allt hvad tygen höllo
med uverturen till Hvita Frun.
Sedan den ändtligen slutat och de båda båtarne
kommit sida om sida med hvarandra, ropade löjtnant
Otto öfver till sin mor och syster:
»Hör ni! Kan ni tänka er livad jag har fått
höra? Den där unga artisten ni, det är ingen annan
än vår barfotalasse borta från Yernersnäs.»
I detsamma började musiken med ett nytt stycke,
och ingen hörde det utrop, som undslapp Signe vid
denna underrättelse, som kotn så plötsligt och sa
oväntadt. Men de voro nu mbit uppe i regattan med
allt dess skimmer af ljus och sorl af röster och buller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
