Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Vid badorten - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och nu vill jag ut i det fria. Tog du med ra-
marne, pojke?»
»Nej si dom glömde je’,» svarade pojken och
lämnade af sin packning, »men de’ ska inte hinke,
form je’ kommer te’ baks med dom.»
Och han satte af i fullt språng uppför backen
igen, under det fiskaren lyfte på sydvästen, klådde sig
betänksamt bakom örat och sade helt långsamt och
tvekande:
»Je kan just undra, om han kommer te’ trifvas
därborta, för si där ha’ vi inte myeke te bjuda på.
Och mycket göre lär han inte få — för han ä’ väl
landtmätare kan je tänka?»
Han såg därvid på staffliet med färgskrinet,
med något oredigt minne af att han någon gång
i tiden uppe på fastlandet sett ett staffli och ett
ritbräde.
»Nej, min gubbe! Målare är jag,» svarade Lars,
»och så länge det finns kobbar och haf och fiskare
och fiskarungar att måla —»
»Hå kors! Je kan väl aldrig tro, att en målar
folk heller,» utbrast fiskaren häpen, »för annars finns
det nog bå’ bord och sängar och dragkistor, som kan
behöfva strykas, tänker je.»
»Det kan jag också, om jag vill,» svarade Lars,
»men annars är jag egentligen artist, om ni vet hvad
det vill säga.»
»Nej, de’ vet je inte akkerat så precist, inte.
Fast nog såg je några tockna inne i Göteborg tänker
je — när di var på törge och blåste.»
»Nej, det var artillerister, det,» sade Lavs och
kunde inte låta bli att skratta åt misstaget. Men
han hann inte att förklara sig vidare, ty nu kom
pojken tillhaka med kilvamarne, och sedan han fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
