Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ny grund - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Naturen sådan den blomstrade i de fagra hin-
derna, vid de blåglänsande vikarne, nere vid det alltid
skiftande hafvet — folklifvet sådant det gestaltade
sig vid arbetet med skörden, vid dansgillena efter den
och vid fisket i de halfljusa sommarnätterna gåfvo
honom ämnen nog till studier, som en dag skulle
biifva taflor — liffulla, färgkraftiga dikter, bärande
prägeln af konstnärens personlighet och således hvar-
ken fotografier efter naturen eller symbolistiska stili-
seringar, misshandlande både lefvande och död natur
och härmande de gamla, utan att äga deras naivitet.
De få dagar Otto ännu stannat kvar därute hos
modern, innan han begaf sig af på sin utländska färd,
hade ett slags väpnad fred rådt emellan de båda unga
männen. Generalskan hade fått Signes lätt skänkta
medgifvande till lånet från hennes fäderne, och Otto
tyckte, att när Signe varit så tillmötesgående, så skulle
väl han också låta bli att «stuka målarkladden» som
han så gärna ville, om han endast hade kunnat. Han
försökte nog ändå att vara så stickande som möjligt
när han kunde, men Lars blef honom aldrig skyldig
något svar.
Så fort han fått penningarne i händerna, reste
han genast, till stor sorg för generalskan, men till
ofantlig lättnad för Signe och Lars, hvilka båda kände
att det låg en anda af ofrid öfver hela hemmet, så
länge han var kvar.
Han hade skrifvit ett par gånger från Trouville,
där han slagit sig ner för att fånga sin gullfjädrade
amerikanska, och att döma efter brefven, hade det
lyckats honom. Fram emot hösten kom ett bref, i
hvilket han omtalade att han ämnade tillbringa vintern
vid Rivièran, där föremålet också skulle vara.
»Och när jag sen kommer hem, kära mamma,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
