Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyllis och Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
{
i
■
I
91
i>Min är svept i purpurdräkt,
din i pansarringar.
Min i bänk sig sträcker trygg,
din till fejd sig svingar.
Glädes min i fomskrift rar
hjältebragd att finna,
forskar, skrifver, tänker han
dock för sin väninna.
i
■
jr
»Och om Venus, Amor själf
ingen kunnig blifvit,
om ej min student, så lärd,
om dem kunskap gifvit.
Därför vare glad din knekt,
att han slikt fått lära:
kärlek tycks ju ock hos dem
hållas högt i ära.» —
fl
1
j
■ii
b
1
«
I
Nu är Flora trött på strid,
trött på ord, som strömma.
Hon begär, att Amor själf
mellan dem må döma.
Fyllis säger genast nej,
ger sig dock omsider.
Fram bland ängens gräs och blom
paret åter skrider.
i fl
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>