- Project Runeberg -  Valfrändskap /
18

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skaffa honom en plats, som kan bereda honom
tillfredsställelse efter hans sinne.»

Edvard försäkrade sin hustru på det älskvärdaste
om sin lifligaste tacksamhet. Glad och lätt
till sinnes skyndade han att skriftligt meddela
vännen förslaget. Charlotte måste i ett postskriptum
egenhändigt bifoga sitt samtycke, förena sina
vänskapliga böner med hans. Hon skref med öfvad
hand vänligt och förbindligt, men likväl med en
slags brådska, som annars icke var vanlig för henne,
och hvad som sällan hände henne, hon fläckade
till slut ned papperet med en bläckplump, som
förargade henne och endast blef större, när hon
ville taga bort den.

Edvard skämtade däröfver, och som det ännu
fanns plats, tillfogade han ett andra postskriptum,
— vännen skulle på detta tecken se, med hvilken
otålighet han väntades, och göra sig resfärdig med
samma skyndsamhet, hvari brefvet skrifvits.

Brefvet afskickades, och Edvard ansåg sig icke
bättre kunna uttrycka sin tacksamhet än genom att
åter och åter yrka på, att Charlotte genast skulle
låta hämta Ottilie ur pensionen.

Hon bad om uppskof och visste att denna
afton inge Edvard lust för en musikalisk
underhållning. Charlotte spelade mycket bra klavér,
Edvard icke lika ledigt flöjt, ty om han också
tidtals gjort sig mycket möda, så hade han likväl
icke det tålamod och den uthållighet, som behöfs
för utbildandet af en dylik talang. Han utförde
därför sin stämma mycket ojämnt, — somliga ställen
bra, endast kanske litet för fort, vid andra däremot
ritarderade han, emedan han icke kunde dem riktigt,
och därför skulle det för hvarje annan varit svårt
att utföra en duett med honom. Men Charlotte
förstod att finna sig till rätta därmed, hon
ritarderade och lät sig åter ryckas med af honom och
fullgjorde alltså den för en god kapellmästare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free