Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stalter att förbättra ert öde, — det gläder och
smärtar mig. Jag ville förtiga det, tills saken var
afgjord, men detta ögonblick nödgar mig att yppa
hemligheten. Endast då kan jag förlåta er och
mig själf, om vi ha mod att ändra vår ställning,
då det icko beror af oss att ändra vårt sinnelag.»
Hon hade honom att resa sig upp och tog
hans arm till stöd, och så anlände de stillatigande
till slottet.
Men nu stod hon i sitt sofrum, där hon måste
känna och anse sig som Edvards maka. Vid dessa
konflikter kom hennes starka och i lifvets skola
härdade karaktär henne till hjälp. Alltid van att
handla medvetet och kunna behärska sig själf, blef
det henne icke heller nu svårt att genom allvarlig
betraktelse i viss mån återvinna jämvikten, — ja,
hon måste nästan le öfver sig själf, då hon tänkte
på det sällsamma nattbesöket. Dock plötsligt greps
hon af en underlig aning, en gladt skälfvande
bäfvan, som upplöste sig i fridfulla önskningar och
förhoppningar. Rörd föll hon på knä och åter-
upprepade den ed hon svurit Edvard inför altarei.
Vänskap, kärlek, försakelse gledo förbi henne i
ljusa bilder, hon kände sig invärtes stärkt och
lugnad. Snart öfverfaller henne en ljuf mattighet,
och stilla somnar hon.
* TRETTONDE KAPITLET.
Edvard är å sin sida i en helt annan sinnes-
stämning. Han tänker så litet på att sofva, att
det icke ens faller honom in att kläda af sig.
Tusen gånger kysser han afskriften, början af den
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
