- Project Runeberg -  Valfrändskap /
134

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johann Wolfgang von Goethe Translator: Walborg Hedberg With: Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134 —
Öfverallt gjorde sig hans goda inflytande kännbart,
— främmande gäster lät man vanligen honom taga
emot, och han förstod alt antingen afböja en oväntad
visit eller också förbereda damerna därpå så, att
den icke beredde dem några obehag.
Bland annat förorsakades honom en dag åt-
skilligt hufvudbry af en ung jurist, hvilken blifvit
ditskickad af en adelsman i grannskapet och bragte
på tal en sak, som, utan att vara af synnerlig vikt,
dock intimt berörde Charlotte. Vi måste omnämna
denna händelse, emedan den gaf en påstötning åt
åtskilliga ting, som annars kanske länge fått vara
i fred.
Vi minnas den förändring, Charlotte företagit
med kyrkogården. Alla grafvårdar hade flyttats
från sina platser och radats upp utmed muren och
stenfoten till kyrkan. Hela den öfriga platsen hade
jämnats och, med undantag af en bred väg, som
ledde till kyrkan och vidare förbi den fram till
den lilla grinden på andra sidan, besåtts med
olika slags klöfver, som på det vackraste grönskade
och blommade. Efter en viss ordning, med början
längst bort, skulle de nya grafvarna upptagas, men
platsen för hvar gång åter utjämnas och besås på
nytt. Ingen kunde förneka, att kyrkgången på
soliga söndagar härigenom erbjöd en glad och
festlig anblick, och till och med den åldrige prästen,
som hängde fast vid sina gamla vanor och i början
icke varit särdeles belåten med den nya anord-
ningen, hade nu mera sin fröjd af att liksom
Philemon med sin Baucis sitta under de gamla
lindarna och framför sig i stället för en massa
omaka grafstenar se en vacker, brokig gräsmatta,
som till på köpet skulle komma honom till godo,
alldenstund Charlotte tillförsäkrat prästgården nytt-
janderätten af gräset.
Det oaktadt hade flera sockenbor redan förut
uttryckt sitt ogillande af, att man tagit bort an-
visningen på de platser, där deras förfäder hvilade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:47:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/valfrands/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free