Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
om älg och skogsfågel och lom och änder också. Jaha,
bankdirektörn, nu är vi framme.
Roili vaknade upp ur sina funderingar, tittade upp
och fick syn på en fabriksskorsten, som syntes sticka
rätt upp ur barrskogen. Men det var en synvilla, ty
innan man kom fram till fabriken, vek skogen undan,
naturen vidgades och ljusnade, och vägen gick genom
ett ädelt lövskogsbestånd som sista biten släppte fram
glimtar av vatten, än från Gåtatorpssjön och än från
Gunnen.
Nu hördes ett brus, det kom från Smedjebäcksfallet,
så körde man över en tvåarmad å med skarpt
strömdrag, såg en glimt av de rödmålade
fabriksbyggnaderna och träupplagen och åkte in under en lindallé, som
var så lång att den löpte ihop för ögonen. Men innan
man hunnit dess mynning svängde Månsson vant in åt
höger, rundade en gårdsplan med huvudbyggnad och
två vinkelställda flyglar och stannade framför
disponentbostadens höga stentrappa.
Den vitrappade tvåvåningsbyggnaden i empire hade
ett litet torn med en klocka i som för att antyda att
härifrån skådade man ut över samhället, och här
dikterade man tiden för detsamma. Gården hade i mitten
en väldig järnbandad gammal kastanj e och var för
resten full av rosor. Roili spärrade upp ögonen, det var
en förbluffande snabb övergång från ödemarken till
detta förnäma gamla ställe. Så bankdirektör han var
skämdes han då den ståtlige axelbrede värden med sin
yviga rödgrå hårman kom ut och välkomnade honom.
4. — Wägner, Vändlcoract.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
