Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
orter, berättade hon att hon och hennes man varit
brunnsläkare och badortspredikant på samma ställe för
ett par somrar sen. I detta sammanhang sade hon
något ganska egendomligt: »Hör nu Regina, du som går
i kyrkan och hör min man så snällt, skulle inte du
kunna ge några av dina många vänner i Gåtatorp en vink
om att han är värd att höras?» Jag sade inte att jag
redan försökt det, men jag lovade att få fram ett
förslag om att flytta gudstjänsten till elva, och det tackade
hon för mig.
Här stannade Regina förskräckt. Detta samtal hade
ägt rum för mer än ett år sen, och hon hade totalt
glömt hela saken.
Inte ens då Malte själv nere vid sjön biktade sina
bekymmer över den tomma kyrkan, hade hon kommit
ihåg att hon lovat föreslå ändring av gudstjänsttiden.
Alla andras angelägenheter totalt bortsopade ur
medvetandet! Intet kvar av Regina Montans berömda
medkänsla och förmåga av inkänning i andras öden!
Hon gjorde sig en hjälplös fråga: Vem är jag? En
hamn som måste brista då fiendskapen mellan de två
jag den gömmer blir för stor.
Det ena jaget lät jämt se sig och höra sig. Det satt
i kyrkan, det läste med barn och föräldrar, det
deklamerade i cirklar och höll anföranden i
barnavårdsnämnden. Men det andra fick under alla år aldrig tala annat
än genom en skälvning om natten.
Ända tills Jean kom bar hon det ovetande med sig,
därför hade hon också förra våren trott att en badorts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
