Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Så som Jean relaterade den blev barnens
uppvaktning något fjolligt, och det gjorde mig ont. För att inte
arkitekten skulle se att jag hade fått tårarna i ögonen,
tog jag Snöklockan och gick ut med den i förmaket,
där jag tyst prövade den i alla fönster. Han följde efter
och nu lät han med en gång snällare.
»Det var verkligen hyggligt av fröken att flytta på
Snöklockan», sade han, »men släng i stället ut henne
och det andra krafset, så ska Ulla och jag komma hit
och möblera. Det skulle bli fint, för det är ju härliga
proportioner på era rum.*
»Jaså», sade jag, »det finns alltså något här som
duger?*
»Om det gör», sade han ivrigt. »Det är underbara
proportioner på er själv också.»
Jag skäms verkligen att skriva ner detta, det låter
som om jag inte kunde försvara min värdighet i mitt
eget hus, och det kunde jag ju heller inte. Jag var
mållös, men han fortsatte:
»Frökens mamma var gammal adel, va? Det är väl
därifrån ni har de där mjuka, eleganta linjerna. Det
är ändå något med en god ras, som inga byrackor
kommer upp till. Det vet väl vi två, som är rasmänniskor
båda, fast av olika sort.»
Nu hade jag äntligen fått mål i mun.
»Hör på arkitekten», sade jag. »Nu går det för långt.
Jag vill inte ha ommöblerat i stil med er villa, som är
ryslig. Jag vill ha mitt krafs och mina armar och ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
