Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Crusimontan och Odelman, av kyrkan och
prästgården. Så fick man ta in Crusimontans predikningar och
annan andlig litteratur. Och strumpgam för sjömän
och för fattiga barn i Norrland i stället för
flossagar-nerna. Hon undrade om små stramaljkorgar med
hoprullade bibelspråk skulle komma på modet som en gång
förr. Kanske man inte alldeles skulle behöva avstå från
vackra handarbeten? Man kunde väl slå fram om att
kyrkan kunde behöva ett nytt antependium och en
altarduk. Fruarna skulle nog också få lust på nya
bonader över sina soffor: »Sonen gör levande vilka han
vill» i stället för »glad och god ska människan vara».
Ja Leontine Klintin var inte utan resurser, hon hade
fortfarande goda idéer. Om hon nu bara haft pengar
eller åtminstone kredit.
Både Astrid och hennes ungdomsvän herr Andersson,
som överraskat med sitt besök på morgonen, hade
varnat henne för att inrätta sig för ett kristligt Gåtatorp.
Men ingen av dem hade varit i kyrkan och åtminstone
Astrid hade inga andliga kontakter. Herr Andersson
hade till och med framkastat om det inte vore bäst att
sälja affären medan tid var, ty det skulle säkert bli
en så svår tid för snickerifabriken, att hennes bod
skulle bli överflödig, antingen hon förde andligt eller
världsligt lager. Leontine hade svarat att det vore ett
ovärdigt klenmod av en som trodde på Gud, men sedan
de båda unga gått ut och lämnat henne ensam blev
hon i alla fall orolig. Så osäkert allting var, man visste
snart varken ut eller in. Hon ringde till sin vän på te-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
