Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
själv, det lättade litet ty det drog in henne i de höga
syndarnas gemenskap.
Men när hon sedan kom fram till hans omvändelse,
hans upprättelse och hans nya liv i stränghet,
mildhet och storhet, då blev hon efter. Var en sådan
förvandling möjlig? Ja här stod ju så. Mannen som jagats
av djävlarna blev mannen som blickade djupt i Guds
hemligheter. Han som burit två fientliga jag inom sig
hade lärt sig hur man skulle kunna få fred för striden
mellan dem: man korsfäster det ena, så blir det
förlikning. Ja det var en utväg, visste hon. Men hur man
samtidigt skulle kunna leva och göra nytta med det
bättre jaget, det begrep hon ej. För det dör ju av
sorg under tiden, och när så båda dö vad blir det då?
»first our pleasures die and then
our hopes and then our fears — and when
these are dead the debt is due
dust claims dust and we die too..
De vemodiga orden kommo tillbaka till henne som
ett eko ur ett längst förflutet. De drogo henne med sig
i en dödslängtan så stark att hon inte kunde fatta
annat än att den mycket snart måste uppfyllas. Ty nu
hade även fruktan dött till slut.
Men människan är full av motsägelser. I detta
ögonblick kom en sten susande in genom fönstret, visslade
förbi henne, slog rakt på Flickan från Seinen och fläkte
upp hennes befriade leende till ett stort vilt grin. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
